Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man har sett att det icke är nog för verkstaden, att
mästaren sjelf har nödig konstbildning; utan att hvar och
en af arbetarne måste, när han skall väl utföra en ritning,
begripa den, och med kunnigt öga leda sig i det verk han
skall utföra.
Frankrike har förr än något annat land insett dessa
sanningar, och haft slöjdskolor, under namn af
teckningsskolor, hvaraf nu finnes en mängd öfver hela landet.
Det första undervisningsverk af denna art, och ännu en
af statens i verksamhet varande skolor i Paris -— Ecole
imperiale de dessin et des mathematiques appliqutes aux arts
industrielles — stiftades år 1763 af en målare vid namn
Bachelier, hvilken offrade deråt omkring 60,000 livres (=
59,250 francs), som han hade sammansparat på frukten af
sitt arbete. Konungen gaf derefter 1,000 louis (= 23,700
francs) till byggnader. Alla täflade nu att följa det höga
exemplet, hvarigenom en grundfond fill öfver 45,000 livres
(= 44,340 francs) ränta bildades, och med denna var
tillräcklig undervisning försäkrad åt ettusen femhundra elever,
hvartill ock antalet steg då skolan öppnades, år 1766, under
Bacheliers ledning.
Icke förr än sjuttioett år senare, eller år 1837, stiftade
regeringen i England sina teckningsskolor för arbetare, på
en gång i London och i landets förnämsta fabriksstäder;
och ännu sju år dröjde det derefter, innan dessa skolor
kommo till någon egentlig verksamhet.
Dem fattades mycket, och i synnerhet god ledning.
Men verldsexpositionen i London bragte behofvet af en
förbättring härutinnan till allmänt och högljudt erkännande,
och med engelsk kraft greps verket an.
Med hvad värme denna angelägenhet omfattades
inhemtas bäst af engelska statsmäns ord, som jag här skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
