Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDDAREN UTAN LAND
1.91
Pågen (med en hastig, misstrogen blick): Och hon är
långt borta?
Riddaren: Långt eller nära — det är lika.
Pågen: Och hon har glömt Er?
Riddaren: Glömt eller minnes — hvad vet
jag? Kanske minnes hon dock . . .
Pågen: Och Ni har sedan aldrig sett henne...?
Riddaren (som plötsligt uppvaknande; häftigt):
Hvarför frågar du om allt detta? Hvad kan du bry dig
om detta? Du vet icke, hvem det är, jag talar om.
Du har aldrig sett henne.
Pågen (brydd, som en ertappad): Förlåt mig, herre!
Ni talade så sorgset... Det måste också hafva
varit en mycket skön dam ... Ni sade den skönaste,
Ni sett.
Riddaren: Då man är ung och håller en dam
kär, håller man ju henne alltid som den skönaste.
Det finnes dock ju också andra sköna kvinnor.
Pågen (hastigt, som mot sin vilja): Hertiginnan är
också skön.
Riddaren: Ja, hon är skön.
Pågen: Hennes hår har färgen af mogna
kornfält . . .
\
Riddaren: Man skulle också kunna likna det
vid solen — en gul, varmt gyllne septembersol...
Pågen: Hennes panna är mycket hvit . . .
Ridd ären: Ja, ja, hvit som ingens . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
