Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Löftesskeppet - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 LEGENDER OCII BERÄTTELSER
Men längst ned i väster, under orgelläktaren,
där hängde en kedja, som ingenting bar . . .
Den hängde rätt ner utan mening. Man såg
den som ett svart streck mot fönstret bakom den.
Det var den, som en gång burit Zacharias
Pä-dersons gamla fartyg ...
Den på hvilken det skulle ha hängt nu — hans
eget vackra skepp, löftesskeppet med Jennys namn ...
Och nu stod Sven Nilsson och bara stirrade och
stirrade på den.
Han kunde icke taga ögonen från den — de
sögos mot detta lilla svarta streck, som gungade där
i draget, fram och tillbaka, omärkligt nästan, men
med något i sin rörelse, som ville de fånga något
— som trefvade det efter något, liksom en hand
gör i mörkret. ..
Ja — där skulle det ha hängt, skeppet som icke
kommit upp.
För han hade ju lofvat sig det: dit skulle det
inte.
Gud Herren och han, de hade ännu inte slutit
fred sinsemellan, de . . .
Gud Herren, ja han hade alltfort makten, men
rätten hade han inte.
Men det skulle vara skönt att fa fred ändå —
också med honom...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
