Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af W. Hckschel » uppskattade Sf&vvs
deras antal till omkring 800 °).
Detta var resultatet af vftra samlade
kunskaper härom» innan man fått
begagna ett sädant telescop, som den stora
RACNHOFERska refractorn, men dermed
började en ny epocli, åtminstone för
dessa fina undersökningar. Många klara
stjer-nor, såsom y Ceti m. fl., som förut ansets
för enkla, syntes nu dubia. I sin 35
fots reflector såg Schröter., att 9 Orionis
var 12-faldig ; denna stjerna är här lika
bestämdt 16-faldig. Herschel hade i sin
talrika catalog endast för fem stjernor,
hvilka voro hvarandra närmare än 5",
sökt att nyttja micrometer* och den
minsta distans han afmätt är 3* vid f
Her-culis, men för de flesta stjernorna i de
båda första classerna liar han endast på
ett subjectivt vis utsatt afståndena genom
att förlikna dem med huiVud-stjernans
synbara diameter. Då FRAUNjaoFERska
filar-jnicrometern applicerades på refractorn
.blef det deremot genast möjligt, att
härvid med säkerhet ange 1 eller 2" och
äf-ven att jugera bråk af secunden, hvilken
noggranhet, i förening med pålitligare
uppgifter för ställningen af riktnings-linierna,
som sammanbinda de dubla eller fler-
*} Vid slutet af 1770 talet kände man ej fler
än 80 dubbelstjernor, alla observerade af
MiVu i Mannheim med en BirdsL
oiural-qvadrant om 8 fot. Några bland dessa voro
förut anmärkta af Cassini, Flam stud,
Bbad-lby och Tob. Mate*. Se Astr. Jahrb. 1784,
p. i83. . ■ •>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
