Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burg midt på konungens af Sverige mark, medan denne ej
förmår uttänka något lämpligare bruk för sitt artilleri än att låta
släpa bort det från sitt lands värnlösa fästen för att öka
mäktigheten af den orkester, hvars musik allena ljuft smeker
hans öra och gör detta döft samt öfverröstar jemmerropen från
de tillspillogifna. Samma sinnesstämning, hvarur dessa åtgärder
utgått, förleda Carl XII omsider till den inbillningen, att han
kämpar pro aris et focis, då kampens pris gäller blott en
till-trotsad, förlängd våldgästning bland barbarer, hvilkas långmodiga
gästvänlighet han uttröttat, — och det på samma tid, då
mordbrand ryker kring härdame i hans fädernesland, och endast
förtviflan ropar till himlen vid de altaren, som der lemnats
oantastade. Blott den betraktelsen, att hvad helst än Carl må
fordra af sitt folk, kan han aldrig begära mer, än han i hvarje
stund är redobogen att sjelf i rågadt mått vedervåga, ställer
honom äfven under hans vildaste förirringar så oändligt högt
öfver sin lika krigslystna samtida, Ludvig XIV och alla dem,
hvilka sjelfrådigt kastat sina undersåtare i nöd och blodigt
för-derf, medan de sjelfve ej lärt känna farans och försakelsens och
hungrens nöd annorlunda, än genom sminkade sägner. Och
den Atlaskraft, hvarmed hans oböjda skuldror uppbära hans,
genom eget förvållande, nerryckta lyckas himmel, återgifver med
förstoradt mått i tragisk herrlighet allt, hvad han i konungslig
förlorat.
Då vi yttrade, att Carl XII på högsta branten af sin lycka
endast och allenast litade på sig sjelf, pekade vi dock, ehuru
blott i förbigående, på en bundsförvandt, hvars biträde han ej
gerna försmådde, hvarhelst en sådan stod till båds. Det var —
upproret. Samma hand, som luktade af blod, sedan den
skrif-vit Patkulls dödsdom, hade ej aktat för rof att med
passionens hejdlöshet begagna insurrektionen såsom medel att
de-thronisera konung August i Polen, och, för att störta czar
Peter, störtade sig Carl sjelf på alla de afvägar, der en äfventyrlig
kossakhöfding roade sig med att kometlikt irra omkring. En
konung, för hvilken det var synbarligen motbjudande att gifva
företräde åt hos honom ackrediterade ministrar, kan ej styra sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
