Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sider adlats ifrån ögonblickets on dit till historiens lugna,
välbetänkta utlåtande.
Sjelfva denna historie, der den ej vill förhärda sig i vissa
efter händelsernas utveckling bildade åsigter, utan återgå till
dem, hvilka gjorde sig gällande under det dessa händelser ännu
voro i görningen, kan mer än en gång vara i tillfälle att justera
sitt redan af sina sakförvaltare underskrifna, såsom det tycktes,
oföränderliga protokoll. Bland de många bevis, vi härpå kunde
anföra, inskränka vi oss endast till att fästa uppmärksamheten
på den opinion, som af det franska sändebudet uttalas om prins
Jacob Sobieskys personlighet ocli ställning till det allmänna, i
hvilket han var ett ögonblick ämnad att spela en så betydande
roll. Denna opinion, yttrad innan den katastrof inträffade,
som för alltid stängde prinsens vidtsväfvande utsigter,
öfverens-stämmer för ingen del med meningen, att Sobiesky och ingen
annan varit rätta mannen, på hvars hufvud Carl Xn bordt
trycka den från August lösryckta kungakronan. Och likväl har
en sådan mening, sedan planen ej kunde realiseras, inträngt bland
liopen af historiska axiomer, ehuru den på långt när ej var
den allmänna hos dem, hvilka lefde och hade sin rörelse i det
hvimmel, Iivari äfven prinsens egethjerta ännu slog af svällande
förhoppningar, alltför stora for hans vanslägtade krafter. Och
likväl borde ju äfven hans samtida cga åtminstone lika full rätt
att hafva sitt ord med i laget som vi, efterverlden, hvilka
endast i fågelperspektiv se tillbaka på fordom lifuppfyllda rörelser,
försvinnande för våra blickar i framfarna tiders töcken, eller
som rättare sagdt varsna blott likkistan af det, hvilket ock
engång kunde dö.
Det lättfunna rättesnöret för utdragen, vi gå att meddela,
blifver: den kronologiska ordning, hvari skrifvelsema verkligen
följt på hvarandra, utan afseende på den omkastning, som éjd
rum i den samling, vi afskrifvit: det så vidt vi föi-inbtlk’‘itiiii^t’1
bekanta framdrages företrädesvis, äfven ote dfct^tk^fckiill# tjfk-’*
kas ega annat intresse- •än*°Ät,^RÄ liä^o^itf’ofefi’ fSi^ åt
kjffiia ’förliillähkleti öc1i’i af’^fillfö^,ögohlilKl^,4-å^Ä
’/(fp1itiio1-r-nen — ty tiden sammansättes ju af ögonblicken; vid uppgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
