Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke striden”, iir det dock än sannare, att den svensk-finska
hären utan en sådan härförare som Carl XII aldrig hade
vågat ens drömma om en sådan seger.*)
Sista aldelningen af sina historiska bidrag inleder Cygnaeus
med följande ord:
Utgifvaren skrider nu till den sista afdelnigen af detta hand.
Den sammanställer enstaka urkunder, åt hvilka intet namn,
intet tidskifte, intet enskildt land en gång erbjuda en gemensam
föreningspunkt och ett inre sammanhang. Ifall det vore oss
tillåtet att i ett fall sådant som detta tala om en plan, skulle vi
blott kunna uppgifva den, att vi så mycket som möjligt velat
afböja och bryta af alla dylika samband. Ty vår afsigt liar
varit att ur våra samlingar, vid detta tillfälle framdraga
dokumenter, som röra än det ena, än det andra af de nordiska
folkslagens historia och de utgöra liksom detacherade utanverk
till de mera sammanhållna skrifter, vi hittills i denna volym
meddelat och framförallt till dem, som vi framdeles skola söka
tillegna oss genom sjelfständig bearbetning, och i hvilka urkunderna
tvingas neder till material allenast. Det, som upptager större
delen af vårt verks första band, torde kunna anses såsom en
öfvergångsformation ifrån ett sedvanligt torrt aftryckande af
manuskripter till de af vår egen ande mera genomträngda och upp-
*) Något nastan symboliskt kunde man dock linna uti den
obilliga härdhet, hvarmed Carl XII, annars så konungsligt mild. så
undseende emot sine djerfve kämpar, kort före sitt fall bedömde den
ädle, tappre, ehuru olycklige general Carl Armfelts ansträngningar
i norra delen af detta Norge, hvars snöhöljda fjällar nAgra veckor
derefter redde en isig hjeltegrat’ åt återstoden af den finska hären
— som der gick under med blicken riktad emot fädernejorden,
hvilken dess försvarare hade nödgats lemua värnlöst på en tid, då
försvaret deraf likväl var så liögt af nöden påkalladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
