Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manitct, som tillhör detta blad, ej blott reproducerat de
dumdristiga kruditeter. som uppdukats af herrarne Bruzelius ocb
Ekelund, utan till och med öfverbjudit desse i iireskändande
tillmiilen, slösade på general Gripenberg. — Denne repetition
af den plumpa attacken förekom den käcke grefve F. K. så
grofkornig, att han ansåg sig åter böra upptaga stridshandsken
och träda upp på nytt till försvar af den sak, för hvilken han
redan förut hade brutit en lans. Denna gång valde han ej
„Nerikes Tidning11, utan „Tidens“ egna spalter till tummelplats
för sin dust. Början af 1851 såg den raske kämpen rusa fram
i skärmytslingens hvimmel. Vinterns kyla hade för ingen del
svalkat hans genom anfallets hetta uppväckta hjelteharm.
ttTrägna göromål, som han stundligen handlägger", hade
ej lemnat den gamle öfverste A. B. tid och tillfälle att tränga
sig fram såsom åskådare af den pågående träffningen. Men
^några gamla bepröfvade vänner11, hvilka bättre haft tid att följa
med Tiden, uppmanade ofta veteranen, aatt framträda på
offentlighetens bana för att belysa det ämne“, som utgjorde
stridsäpplet. Han tvekade länge, ty han tänkte så: ttvid min redan
uppnådda högre ålderdom — med mina ringa återstående
krafter — med mina trägna göromål på den civila bana jag nu
beträder — och slutligen med det egna vetandet af min ringa
arbets- och stilistiska förmåga, kastar man sig icke gerna in
uti tidningarues och politikens labyrinter och meningsstrider,
utan fast hellre, såsom jag har trott mig kunna få göra, att
draga mig tillbaka från verlden för att obemärkt få med
sinneslugn egna mina tankar under lediga stunder uppå förflutna kära
minnen och njuta fröjden af dem, under medvetande af troget
uppfyllda pligter emot konung och fädernesland, vid de åren, då
krafterna i förening med en bättre förmåga ännu voro
tillgängliga för verksamheten1*. Af dessa skäl ansåg han sig ej böra
göra vännerna till viljes. Men då dessa uppmaningar förnyades
ständigt, gaf han omsider för dem vika. Han hade nu haft tid
och tillfälle att taga närmare kännedom om striden, som rasade
på hans fordna chefs oroade graf. Angreppets arghet var honom
väl en styggelse; men försvarets häftighet behagade honom lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
