Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För öfrigt befann sig Armfelt i den sällsamma ställningen,
att lian ej ens vågade tänka på att inlemna det projekt,
hvarigenom han ville rädda Sverige, till Sveriges konuiig sjelf.
Tvärtom anhåller han såsom högsta gunst af hertigen, åt
hvilken han meddelade detsamma, att upphofsmannens namn skulle
höljas i djupaste natt, viss derom, att om detta blefve kändt
skulle man föredraga hvilket öde som helst framför Sveriges
frälsning genom Gustaf III:s abäste vän” och martyren för
Gustaf Adolfs bästa. För siu egen del begärde Armfelt intet
annat än att såsom frivillig få kämpa och dö för sitt
fädernesland.
Men de, hvilka makten hade, visade allt framgent
såsom dittills, att det alldeles ej låg i deras planer livarken att
som hjeltar rädda sig och sitt land eller att gå under som
män. Såsom ett slags symbol af vederbörandes „systéme de
juste tnilieuu framdrogs i nödens stund en gammal herre,
hvilken allt sedan krigets början hade blifvit lagd ad acta. Han
hade den äran att vara en genomhederlig gubbe oeh den lyckau
att höra till en viss menniskoklass, hvilken mau stundom vore
böjd att räkna till de sällast lottade bland dödliga. Hvem vet
ej, att det i alla menskliga förhållanden gifves vissa
privilegierade söndagsbarn, som ej hafva behof att uträtta någonting i
verlden, knappt ens försöka någonting deri, men dock gå sin
verld igenom med en mystisk reputatiou 0111 sina afsigters renhet
och om en undransvärd kapacitet. Såsom en äkta representant
af dessa, de nyckfulla reputationernas enfants f/atis kan man
vörda general af Klercker, hvilken förordnades att sent omsider
godtgöra, hvad som Klingspor fått göra illa, sedan mau tidigare
lemnat Klingspor tillfälle att på förhand tillintetgöra möjligheten
af det bästa, Klercker liågousin hade velat. Troligen hade den
sistnämnde hufvudsakligast denna omständighet att tacka för siu
föga afundsvärda utnämning till öfverbefälliafvare öfver spillrorna
af den tinska hären — ifall man ej derjemte tog i beräkning
hans negativa förtjenst att numera nästan lika litet passa för
situationen, som Klingspor någonsin varit vuxen att uppbära
bördan af det tinska kriget. I alla fall torde det kunna tagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
