Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För fem: vi äro gäster, som ej svika
I dryckjom mer än uti androm styckjora.
Förstås, jag talt om mig och ej om denne.
(Pekar på. Kem).
Hexan. Det är bekant, att ni ej svikit har
Förtroenden, som man på er har satt.
Stenbock. Hvad menar du med det? Är det en pik,
Tillbaks den studse mot ditt hulda bjerta.
Hexan. Min mening tolkas bäst af detta bord:
En tolkare som ni lätt fattar sådant.
Stenbock. Du talar gudasköut; ditt bord än bättre!
Se, mäster Filip, här en vederläggning,
Som duger, af er sorgbetyngda lära,
Att lyckan en exotisk planta är,
Den forskarn fåfängt söker på vår jord.
Hexan. Se här er lifrätt, mäster Filip, den
Jag enkom sparat för er läckra gom.
Kem, sedan han en stund rört med en slet i fatet, springer upp
från bordet.
Ha! Dina funder känner jag igen,
Fördömda hexa! Uppå afgrundsglöd
Du kokat upp på nytt den rätt, hvars ämnen
Du uppgräft i hin ondes skafferi:
Helvetets bottenlösa gölar; sjelf
Du sluka må det, som din svartkonst tillredt.
Det är en mat för dig. Se hit! Se hit!
Der leker giftuppfyllda crmars vngel
I lustig ringdans. Nu sin famn de slå
Omkring ett liufvud, som bär djupa märken
Utaf en fallen kungakronas tyngd.
De halka nedåt, slå sin hala ring
Omkring en hals. Den bar en riddarked
I forna da’r, så präktig, att ej solen
På tvänne sådana sitt guld har slösat.
Men keden rycktes borr. af händer, sträckta
Ur nattens djup emot den. Grannare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
