Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gå äfven du, som i hans barndom burit
Så ofta Johan uppå dina armar.
En moders tårar äro heliga
Och bränna bittert, der de falla ned.
Du känner mer än någon marken het,
Hvarest de gjutits, och da skall ej hvila
Din bräckta kraft, för än du återhemtat
Den, som dem pressat och dem torka kan.
Fru Ebba. Tack för det ordet, du min lefnads stolthet!’
Fru Ebba och tjenaren gå åt skilda håll.
Scen III.
Claes Fleming. En smdsven. En befålhajvare vid
finska flottan.
Småsvennen. Ett sändebud från hertig Carl begär
Att blifva hörd.
Claes Fleming. Nu re’n! Bed honom vänta. (Småsvennen går).
(Till befälhafvaren). Välkommen! Blir sjöfågelfångsten god?
Be/älhafvaren. Mer rik än någonsin. De gamla kullar
Framföda ungar såsom vågen vågor.
Ej göms en vik uti vår vida skärgård,
Der ej ett segel börjat lustigt leka
Med vårens muntra vindar och ej längtar
Att pröfva deras kraft till stormar vuxen.
Claes Fleming. Det låter godt. Dock bättre ej, kamrat,
Än af dig, gamle hafsörn, jag det väntat.
Du dina vingar får väl lossa snart
Och dermed klappa grundligt om hvar fiskmås,
Som fiska vill i grumligt vatten här.
Befälhafvaren. En sådan vågar sig väl ej så lätt
Till våra skär, så länge vid dem ligger
Den gamle, trogne skytt — Claes Fleming. MeD,
Ifall den frestar det, med skjuten vinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
