Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radzivill. Se’n solen lyst på någon adlig sköld
I Polens rike, bar ej sådant skymf
Ett furstevapen fläckat.
Claes Fleming. Adelns valspråk
I hvarje land sig skulle byta till
Ett smäde-rim, om tomma anspråks fräckhet,
Om endast adels-vapnets slöa värn
Står qvar på vakt, der ädelt sinne flyktat
Radzivill. Må alla adels-vapen hellre krossas,
Än att de spöka såsom bleka skuggor
Uti den nya dag, man här vill tända.
En trål, lik denne der, djerfs bära vapen
(Pekar på Bengt Bonde).
Emot en krigsman, som af mig beskyddats:
Och man tillåter, att hans fräcka arm
Får suga lif ännu utur hans kropp,
Då sjelf jag hotas med en upprest galge!
Isej, hellre vill jag helsa såsom sol
Graflampan uti mina fäders grifter
Än se en dag, hvars morgon skådat dylikt.
Till Polen ilar jag och —
Claes Fleming. Lycklig resa! (En budbärare inträder).
Men dröj ändock ännu ett ögonblick, •
Tills vi förnummit, hvad som spörjs från Polen.
Scen XII.
De förre. En budbärare.
Budbäraren. En skrifvelse ifrån Hans Majestät!
Claes Fleming. Var god och läs! Ni ser af innehållet,
Att kungen icke delar fullt er mening
Om regimentets duglöshet i Finland.
(Sedan lian läst brefvet, räcker han det åt Radzivill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
