Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den såg mig lugn. Då nästa dag den nedgick,
Dess glans uppå ett töcken icke gjöts
Så svart som mina qvals. — Ej långt från gården
Vid vägen lekte mina båda flickor
Med sina syskon, vårens första blommor.
Då kom en ryttarskara. Knektens lekar
Ännu den tiden icke voro det,
De sedan blifvit — fastän leken tog
En vändning grymmare än hvarje allvars.
En ryttare i farten fångar upp
Min lilla dotter ocb far af med henne.
En annan, smekande, uppå sin bäst
Matilda tog, baronens barn — —
Bengt Bonde. Matilda?
Var detta hennes namn?
Hexan. Det var och — är.
Han, som min dotter bortryckt, lemnade
Vid miua nödrop snart sitt byte dock.
Den andre aktade ej deruppå,
Men bortflög pilsnabbt med sitt glada rof
Min nöd blef gränslös; och dervid jag mötte
En man från annat land, som följde hit
Med drottning Katarina af Jagello
Och lefde nu som gäst på Flemings gård.
Det var Krasinsky. — —
Bengt Bonde. Himmel? Samme kämpe,
Den Johan Fleming slog i går.
Bexan. Densamme,
Som sent omsider fick förtjenta lönen.
Han var mig gramse, se’n hans vilda lusta
Jag hade motstått. Honom bad jag dock
Om hjelp att söka upp Matilda. Men
Han log blott hånande och mente, att,
Då jag hans sällskap hittills skytt, jag skulle
Nog finna ett, som mig anstode bättre
Bland dem, af hvilka flickan röfvats bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
