Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan. En fästnings kommendant förutan vapen!
Petrosa. Dess mindre skall han lägga ned gevär.
Johan. Med sönderrifna lemmar, att sin hand
Han knappt kan röra!
Petrosa. Desto mera långsamt
Den kapitulationer underskrifver.
Så lemmalytt och svärdlös han må vara,
Är dock hans vilja änmi lika stark
Som slottets ofta sönderskjutna murar.
Ers höghets ädelmod tillåtit Fleming
Att ostörd härifrån gå bort. Han skall
Väl återvända, dock ej för att taga
Befälet här, men — för att taga slottet.
Mot Flemings anfall kan med hopp och framgång
Blott ställas ett försvar utaf hans vän.
Johan. Den vänskapen jag bufvudsakligast
Att tacka har för det, att Fleming nu
Kan med ett anfall hota. Ifall man
Ej uttömt sig i pris af honom, då
Han ren stod i beråd att oss förråda,
Han härifrån ej utgått lös och ledig,
Men varit tvungen att de faror dela,
Af hvilka detta slott kan hotas snart.
Och samma vänskap liksom mycket annat
Hos Sabelfana, hemsk mig förekommer.
Han har min aktning, men af rysning gripes
Jag ovilkorligt dock, så snart han synes.
Men han är fast i tro såsom i annat
Och styrka gifver han, hvar helst han står:
Uti min närhet derför han behålles.
Till ringa båtnad deremot du vore,
Om mot din vilja här du innesluts.
Jag derför lemnar dig fullkomlig frihet
Att söka upp en bättre tillflyktsort
Än den, du skulle finna i mitt grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
