Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnd, går långsamt från den ena sidan honom till mötes. De stanna
dock båda lyssnande till sången, hvars ord kunna uppfattas.
Iioralsång.
Vi lefva i en bister tid:
Hvarlhän man sig må vända,
Der reds af hunger, pest och strid
Förderf förutan ända;
Och ofärd drabbar lika tungt
Hvad som är gammalt eller ungt,
De djerfve som de rädda.
O! Herre, rädda, rädda
Utur förderfvet Finlands folk!
Det bästa blod, som Finland haft,
Utur dess hjerta runnit;
Förkrossad ligger ned dess kraft,
Dess ögons fröjd förbrunDit:
Af vän och ovän folket trycks,
Och uti stycken sönderrycks
Vårt rikes ädla krona
O! Herre, skona, skona
Det nedertryckia Finlands folk!
(Sångens ljud höres derefter svagare).
Nils Grabbe, vändande sig till Petrus.
Om någon dygd bland finska folket lefver
Ännu i forna tiders hela enfald,
Så är det envishetens gåfva ensam.
Man tröttnar ej att utan rast och ro
Bestorma himlens ständigt döfva öra
Med bön om nåd, barmhertighet, försköning,
Och man ej märker, att i dessa tider
Har himlen utvalt till förkunnare
Och tolk utaf sin mildhet Tomas Wolf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
