Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
friskt vatten i din hjelplösa ålder. Du kan det icke!" En
annan gång åter: „Min son! Tron på en välgörande forsyn
ger rätta värdet åt det glada i våra öden och stärker att
ined resignation bära det vidriga". Att det för öfrigt i
detta presthem iakttogs ett, efter tidens sätt att se, i allo
värdigt lefverne, behöfver knapt nämnas. Särskildt var allt
hvad kortspel hette fadern en styggelse.
Äfven hos Cygnaei moder var gudsfruktan ett
grunddrag i hennes väsende. Fast och orubbligt trodde hon på
Guds välsignelse och frid. Under det koleran år 1831
rasade i Helsingfors, besvarade hon sina barns uppmaningar att
lemna orten med de vackra, om hennes lugna mod
vitnes-börd bärande orden: „Intet har jag än någonsin haft den
minsta anledning att tvifla på Guds underbara hjelp i faran".
Vid alla tillfallen af vigt ådagalade hon sjelfbeherrskning
och lugn undergifvenhet, och bad alla vara frimodiga och
lugna i saknadens ögonblick. Betecknande för henne äro
följande ord i bref till Fredrik. „Jag är en stor hatare af
söndagsbestyr. Jag vet af egen erfarenhet, att jag ej
förlorat dervid, att jag låtit allt arbete, som kunnat uppskjutas,
ej ske om söndagen. Gud har alltid gifvit mig af sin blotta
nåd vida mer än öfver allt hvad jag kunnat bedja eller
tänka. Jag tänker ofta: hvad måtte det blifva i det bättre
hemmet, som väntar oss efter dessa pröfningsdagar".
1 sitt förhållande till sina medmenniskor framstår hon
blid och godhjertad. Hon gläder sig alltid öfver andras
framsteg i det goda och skrifver godt om alla, som det
förtjena. I annat fall är hon tyst. Såsom en dyr pligt
ansåg hon att med tröst och hjelp skynda till sjukas
plågoläger. „Då vi besluta något godt", sade hon, „kunna vi
trygga vänta vår Guds bistånd". — Fäderneslandet var
henne kärt, och äfven hon, såsom alla medlemmar af
familjen, såg en skyldighet till ädel verksamhet och ädelt
sinnelag i bärandet af det Cygnaeuska namnet, hvars vanhedrande
af äfven någon aflägsnare anförvandt de med uppbjudande
af all sin förmåga sökte förekomma. Af sina barn betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
