Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ofvanför omnämnda dikten till Alexander I:s minne
är med sina meterfel af följande lydelse:
Ej var ditt lif en harpoton, som klingar
Ett ögonblick blott så gudomligt skön
Ock sen dit bort för alltid mäktigt svingar
Till fria anden upp — en helig bön
Från troget hjerta lik till Herrans himmel
Från jordens sorg och jordens glädjehviinmel.
Lugnt hvilar nu ditt stora ädla hjerta
I dina fäders lagerkrönta graf
Och slumrar glömskt af alla skiftens smärta,
Tills Herran, som dig tog och som dig gaf
Till skördens rika fester skall dig k alla y
Välsignad af dina millioner alla.
Ej någon sten, ej marmorns hvita skifva
Skall vit na om din äras ljusa dag.
Dess stoder våra barns bröst skall b lif v a,
Så länge hjertat slår än sina slag.
Historien öfver seklens grafvar svingar
Högt med ditt helga namn på starka vingar.
Med ett framtidsackord från den lyra, som skulle komma
att tillhöra Cygnaeus, klingar följande enstaka strof:
Hur mäktig är ej tiden, då det gäller
Att plåna ut, hvad jorden liafver bäst!
Hvad sekler upprest, ögonblicket fäller
Förvandlar Herrans tempel till ett näsf
För ufvens suckar. Orgelns toner stiga
Ej festligt mera upp till Herrans borg.
Andaktens helga toner stumma tiga;
Der glädje var, nu hcrrskar gränslös sorg.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
