Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manuskriptet skref han i alla fall först i September,
fortfarande i polemisk brefvexling med Ahlstubbe i fråga om ett
och annat uttryck rörande Runeberg. *) Snellman hade då
ännu ej återvändt från en sommarresa till Sverige.
»Jääkynttilät*, häftadt i ett otryckt omslag af grått
karduspapper, utkom omsider den 17 November 1837, tryckt
i 500 exemplar. Förutom uppsatsen om Runebergs dikter
innehöll häftet fyra skaldestycken: „Vårispiggarne“,
,»Räddningen", „Spegelbilden“, — alla förut otryckta — samt „Jag
vill ha ro“, hvilken dikt ungefär samtidigt trycktes i Sverige.
Det är en obestridd sak, att Cygnaeus varit den förste
i vårt land, som sökt öppna allmänhetens ögon för den stora,
omätliga betydelsen af Runebergs nationela skaldeskap, och
all framtid torde erkänna, att han fullgjorde detta sitt hvärf
ädelt och kärleksfullt och framför allt med fullt medvetande
af att vara och böra vara en nationel kritiker af dessa de
mest nationella skaldeverk på svenska, som någonsin sett
dagen i Finland. Det gör en godt att lägga märke till hans
rent menskliga glädje öfver Runebergs förträfflighet som
skald. Anmärkas må, att Cygnaeus här visade en öppnare
blick för naturen än kanske någonsin förr eller senare.
Skulle hans vänner tagit sig friheten att bortskära något af
de ymniga, delvis långsläpiga och föga roliga skämtsamma
episoderna i afhandlingen, så skulle förtjensterna ännu
tydligare framträdt.
De fyra dikterna i häftet vitna alla om ett stormande,
gäsande, men kungligt hjerta samt äro till grundtonen nära
beslägtade med den finska folkdikten, som redan vid sitt
första framträdande ryckte de ungas hjertan till sig. Den
storslagna, mer än hans tidigare vers genomkomponerade
sången „Jag vill ha ro“ kunde man nästan kalla en finsk
trollruna från detta sekel. Uti inledningsstycket:
„Vårispig-garne“ framträder hans första stora, oegennyttiga tanke:
*) Se min uppsats: y.Från vår poetiska storhets tids for sta dagar“ i
„Wasa Tidning" n:o 161 för år 1S90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
