Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt att afgöra, om dessa för flera årtionden tillbaka
framletade dokumenter ännu kunde innehålla något nytt af värde
för historieforskningen eller ens huru mycket sådant de egde,
då de afskrefvos af Cygnaeus.*) i
Sommaren 1848 visade sig på hans framtidshimmel en
liten springa i molnen, hvilken dock länge dröjde att vidga
sig. Nervander hade nämligen hunnit, innan han bortgick,
väcka förslag till inrättandet af en profession uti den
moderna literaturen, angående hvilket förslag Armfelt begärde
af Cygnaeus, den sannolikt presumptive intagaren af denna
lärostol, ett skriftligt utlåtande, hvilket han äfven afgaf. **)
*) B. von Beskow anförde dock 1848 i sitt „Minne af riksrådet,
grefve G. F. von Rosen“ ur dessa bidrag sultaninnan Validés bref till Karl
XII såsom en historisk nyhet. Se Svenska akademiens handlingar, bandet
25, tryckt 1852. Han nämnde en gång i bref till Cygnaeus, att han „plockat
guldkorn" ur dessa „Bidrag.“
**) Se uppsatsen „En framtidsfråga for Finlands universitet“ sid.
467—475 i bandet VI. Reinhold Cygnaeus kallade redan 1848 sin broder
•Fredrik: „Armfells geheimeråd“, och denne gjorde ofta skäl for benämningen»
i synnerhet under en stor del af den tid, Nordenstam var universitetets
vice-kansler, då pojkaktiga demonstrationer och små skandaler hörde till
ordningen for dagen. Sådana upptåg sågos på högre ort med så oblida ögon, att
till och med fråga uppstod om det finska universitetets tillslutande. Vid
dylika tillfällen skyndade sig Cygnaeus, vare sig ombedd eller icke, att för
Armfelt framställa rätta förhållandet och gjorde sig ofta derigenom
välför-tjent om högskolan under dessa ,,mörka tider", då rådlöshet och modlöshet
bemäktigat sig sinnena. — Med synnerligen fin diplomatisk skicklighet
be-tjenade sig Armfelt af den ensam stående Cygnaeus att fa höra sanningen
rörande universitetsförhållandena och höll med ypperlig min till godo med,
att Cygnaeus ej sällan på någon improviserad bro eller utkastad spång kom
öfver till sina personliga angelägenheter, dem han ej tröttnade att tillitsfullt
och slutligen med framgång lägga Armfelt på hjertat. I dessa sina intima
skrifvelser till Armfelt rörande allmänna angelägenheter framstår Cygnaeus
inför efterverlden som en sann, nobel och uppriktig fosterlandsvän och träffade
ej sällan det ord, som för tillfället bäst torde ha inverkat på
ministerstatssekreteraren, om denne också var diplomat nog att inse det omsorgsfullt
förtäckta bemödandet. Utom genom direkta skrifvelser till Armfelt sökte
Cygnaeus, i fråga om allmänna, för det mesta universitetet rörande
angelägenheter, inverka på honom äfven medelbart genom bref till sina förtrogna
vänner F. Langenskiöld, Clas Nordenheim, Kasimir von Kothen och S. H. An-
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
