Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den sökt tillstädja ordet vid fakultetens sammankomster all
den frihet, som någonstädes i vårt land då för tiden var
tillbörligt och möjligt; då han städse sökte af fullaste hjerta
uppmuntra och erkänna hvarje skymt af verklig talang och
allvarligt kunskapssträfvande, var det honom okärt och
oväntadt att under läseåret 1857—1858 och äfven någon
gång senare ånyo blifva utsatt för den, redan inom
österbottniska studentafdelningen med honom utkämpade,
hjert-lösa leken af vrångsint förtydning, denna gång från ett litet
kotteri inom fakulteten. Nu stod han dock fast qvar på
sin plats, afvisande med bestämdhet det obefogade i de
anfall, som mot honom gjordes. Småningom lade sig den
ovädersstorm, som närmast föranledts af några „rabulistiska“
ungdomars lust att politisera mer än i en officiel förening
tillständigt var; men till något rikare uppblomstrande lif
höjde sig icke ens denna, den spirituelaste bland fakulteter
under institutionens hela fortbestånd eller till den I
September 1868, då afdelningarne åter legaliserades.
I sin egenskap af dekanus qvarstod Cygnaeus
triennium efter triennium ända till sitt afskedstagande, hvarefter
han den 16 Oktober 1867 uppvaktades af fakultetens
medlemmar med sång och tal, tolkande dessas känslor af
saknad och vördnad, såsom han äfven ofta förut emottagit
uttryck af deras hyllning vid högtidligare tillfällen inom
fakulteten. Han var äfven fullt förtjent häraf, ty opartiskt
kan man på honom tillämpa hans egna vackra ord om
Sandels: „Lycklig den ungdom, som under sin ,,Kampf der
Anerkennung“ har att göra med en så nobelt sinnad och
varmhjertad prisdomare". Och med glädje kan om den
ungdom, som leddes af Cygnaeus, öfverhufvud tillämpas
äfven de ord, som följa efter de nyss citerade: „Och dess
lycka är dubbel, då den förstår både att rättfärdiga
berömmet och att löna det ädla erkännandet med lika ädel
erkänsla".
Ett hvärf inom fakulteten, hvilket Cygnaeus mycket
gerna hade fullgjort, blef honom af förhållandena förvägradt,
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
