Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unna den oförgängliga äran att hafva satt ett sådant verk i
som åt eders excellens". En annan gång sökte han
medgörligt framhålla, att vigten tillsvidare hufvudsakligast
låge på principens erkännande af styrelsen samt att
utförandet af detaljerna deremot ej blott kunde, utan borde
öf-verlemnas åt en närmare eller aflägsnare framtid. An
använde han strängare ordalag, afsedda att såsom
förebråelser klappa på den tvekande beskyddarens samvete. Så
t. ex. skref han den i Januari 1863 — då planen om en
konstakademis inrättande i Finland kort förut ohjelpligen
rönt afslag på högsta ort — ett nyårsbref till Armfelt, i
hvilket dessa ord förekomma:
„Den sak, åt hvilken jag under femton år egnat min bästa lifskraft,
för hvars framgång jag sökt verka efter yttersta förmåga och hvilken jag
vant mig att betrakta såsom en väsendtlig beståndsdel af vårt lands
utveckling i europeisk kultur — den saken var ej blott komprometterad för
ögonblicket, utan tillspillogifven, tycktes det, äfven för framtiden; och detta
af en slump, en nyck, som jag ogerna velat förklara’ äfven om jag det
förmått. Ty skrämmande framstod för mitt minne den djupsinniga läran från
Gustaf Ill:s tidehvarf: Det är ej nog att vara hängd, man skall ock höflig
vara. Ett ohjelpligt faktum är det i alla fall, att i vår högsinte, för all
mensklig bildning ömmande kejsares namn utgått en resolution, hvaraf konsten
i Finland stämplas såsom en bouc tmissaire, dömd att relegeras till
samhäl-lets yttersta utmarker. Ty hvad annan betydelse har väl den slutmeningen,
att, sedan alla möjliga öfriga behof i detta land blifvit afhjelpta, alla
fordringar honorerade, några tusen rubel kunde utkastas till och med åt
konsterna — i fall vid budgetens uppgörande någonting ännu derefter fanns
öfrigt för denna civilisationens umbärligaste öfverloppsvara ?“
Då Cygnaeus sedermera afgick från universitetet,
före-fanns väl ingen utsigt, att hans älsklingsplan skulle vinna
understöd, men en gnista af hopp om bättre tider äfven
för denna angelägenhet fortlefde dock länge hos honom,
tills slutligen planen till det senare uppståndna „Ateneum“
med ett kraftiskt demokratiskt luftdrag utsläckte den under
askan af kolnade illusioner kyttande gnistan och
qvarlem-nade Cygnaei vackra och välmenta förslag bland skuggorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>