Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan den gamle talaren slutat, yttrade professor C\ G.
Estlander på universitetets och konstföreningens samt magister
W. Porkka på studentkårens vägnar — den senare på finska
språket — ord af tacksamhet, högaktning, vördnad och
kärlek till den bortgångne fosterlandsvännen och läraren. Akten
afslöts med en koral, hvarefter kistan utbars af studenter
till den utanför kyrkan väntande likvagnen.
Oaktadt det ymniga snöfall, som utmärkte dagen,
följdes Cygnaei stoft till kyrkogården af studentkåren samt af
en stor skara vänner. Sedan stoftet blifvit nedsatt i den i
hälleberget sprängda och murade griften, riktade B. O.
Schauman ett sista farväl till den i sin ensliga graf hvilande
vännen och patrioten Fredrik Cygnaeus, hvarefter slutligen
afsjöngos följande till melodin af „Integer vitcc“ af Z. Topelius
författade verser:
Fädernejord, som sonen återkallar,
Ensliga klippa vid ett haf, som svallar,
Slut kring hans varma hjerta dina vallar
Moderligt trofast!
Här skall din sol den kuina drifvan släcka,
Här skall din vår hans graf med blommor täcka,
Söijande konst skall här ånyo väcka
Lagrar och minnen.
Fädernesland, hvars framtid han har anat,
Land, som han älskat, lyftat högt och manat,
Väx i det spår, som denne son har banat,
Väx stort i kärlek!
Lof vare Herren, som med stora tankar
Eldar den storm, som genom tiden vankar,
Lof vare Herren, folkens stöd och ankar,
I sina redskap!
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
