Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämmelse. De utgjorde också utan jemförelse så till antal
som betydenhet de viktigaste medlcnmiame af
ståndspersons-klassen i besagde landsändar. Sedan Willmanstrand och Nyslott
blifvit i Abofreden 1743 ytterligare bortryckta från det under
Sveriges sj)ira qvarstannande Finland, fanns på denna sidan om
gränsen länge och väl i hela Savolaks och Karelen ej ens någon
tillstymmelse till stad. Om ett borgersbap kunde här således lika
litet bli fråga som om en aristokrati i engelsk stil. De civila
embetsmännen voro fåtaligo, och den förnämste matadoren bland
desse, landshöfdingen öfver det s. k. Kymmenegårdsliin,
reside-rade på yttersta kanten af det under honom lydande landskapet,
i Heinola, der länestyrelsen, som a! ryssarne hade jagats bort
från Willmanstrand, omsider funnit en tillflyktsort. Så länge
näfrätten och krigets dermed nära besliigtade rätt befarades när
som helst vilja göra sig ånyo gällande, fann man det dessutom
naturligt, att i fredliga väri’ föga bevandrade, men i
krigsväsendet bättre hemmastadda och till både handhafvandc och stäfjande
af besagde rätt ungefär lika lämpliga personer sattes i spetsen
för den civila administrationen. En eller annan gengångare Irån
heroernas mytiska ålder bröt sig emellertid ännu då och då i
vårt land gångstigar midt ibland de saktmodigare förhållanden,
åt hviika civilisationen begynte gilva en fastare form. Sagolika
berättelser t. ex. om en atletiskt stark krigshöfvidsman jemte dess
björndrabant fortlefva ännu i de nejder, der han huserat. Och
om också samma berättelser veta förtälja, hurusom denne
Stark-odder omsider råkade ut för sin öfverman, visade sig
öfverman-nen icke i skepnad af den borgerliga ordningen, utan i en
yrkesbröders subalterna gestalt, i aTavastehns korpralens’1’.
Att likväl vården om det ödebelägna landets såväl materiola
som moraliska intressen isynnerhet under Gustaf lll:s humana
dagar begynte ligga regeringen ömmare än någonsin förr om
hjertat, 1 ve visas bland annat genom laudshöfdingens i det kort
förut anlagda Kuopio, den i många hänseenden mUrkligo Simon
Wilhelm Carpelans oförtrutna ansträngningar att bana väg åt
hyfsning och kultur i nejder, der vägarna för ljuset voro då ännu
sällsyntare än alla andra vägar. Ej utan beundran kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
