Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tredje utkämpade, hafva de knappt varit med i något enda
krig af de många, dem Sverige tillsammans med Finland förde
— och med voro de ju alltid — hvari de icke blefvo, vi säga
ej så decimerade, men så totalt medtagne, att det var en
lyckträff, ifall någon budbärare fanns öfrig för att till hembygden
bringa underrättelsen om stället och sättet, hvarpå dess
landsmän gått under. Också äro dessa ställen och sätt nära nog
det enda, efterverlden känner angående de Karelske och
Savo-laksiske krigarenes tidigare katastrofer. Detaljerna hafva till
det mesta dignat ned i de kampandes blod, livaraf de utgöto
lika ymnigt, som de sparsamt läto bläcket flyta. Den
krigshistorien låter således svårligen skrifva sig så, som den skrifvas
borde, ehuruväl den ändock kunde utförligare och bättre
behandlas, än hittills skett. Vårt nppsåt är det i alla fall icke
att godtgöra försummelsen, och minst vore detta tillfälle dertill
lämpligt. Några ord, ämnade att visa, i hvad skick det
utbrytande kriget fann den kår, Duncker tillhörde, skall dock här
finna och försvara sin plats.
De menniskomassor, Finlands östligare provinser
outtröt-teligen hade kastat in i det allt uppslukande svalg, hvilket
kallas det stora Nordiska kriget och som för Finland blef i det
närmaste ett utrotningskrig, återvände icke hem, utan hemföllo
i massa tid efter annan åt tillintetgörelsen. Sin sista vers
uppstämde de vid jultiden 171t>, då de på fjällarna emellan Sverige
och Norge, sträfvande till hembygden under den utmärkte, men
af olyckan förföljde Armfelt, stelnade bort i gräslig vinterköld
till minnes- och råmärken, på hvilka kunnat såsom inskrift
ristas : hit, men icke längre förmådde salig kung Karls hjeltar gå!
Deras söner, som uppvuxit till att se och deltaga i 1741 års
elände, kände af kriget endast fasaväckande sägner och voro
misstänksamme, såsom alla ofta af lyckan besvikna det äro. De
flydde från slagtfältet vid Willmanstrand, dit de af den djerfve
Wr&ngel kastats omedelbart från sina skogar: men flydde dock ej
längre än till den några lmndra alnar derifrån belägna fästningen,
der de försvarade sig med förtviflans mod och rönte samma öde,
som vanligen hade drabbat deras fäder, det att omkomma till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
