Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilntler sig. Sådant vittnar om ett torftigt och flackt sinne,
som hvarken kan hata eller älska, såsom det höfves en man.
Alldeles naturligt är det dessutom, att Gud för ryttmästaren är
ett alldeles obekant väsende, liksom för Ateniensarne; men
han skiljer sig ifrån detta, för intrycken af allt stort och
herr-ligt så tillgängliga folk äfven derutinnan, att han ej egnar den
obekanta Guden den ringaste dyrkan. — Jag skulle tro, att
denna här framkastade parallelen emellnn tvänne krigare, som
nnder samma förhållanden betrakta tingen med ungefär lika
sorgbunden och melankolisk blick, mer än någonting annat
antyder, hvari Dunckers öfverlägsenhet framträder. Den enas
sinne är upptylldt af varmaste kärlek: den andras af vresig
. harmfullhet: den ena hoppas naivt såsom folket orubbligen derpå,
att Gud omsider skall ändock vända allt till det bästa, huru
mörkt och förvirradt det än för ögonblicket må se ut: den
andra ser och förargar sig öfver det ondas ursprung i större
och mindre tigurer, hviika händelsevis, liksom han sjelf, röra
sig på tingens yta. Det genuint liuska af Dunckers tänkesätt
röjer sig stundom rätt märkeligt också i hans sätt att uttrycka
sina tankar. I allmänhet skrifver han svenskan särdeles väl,
ja utom all jemförelse bättre och korrektare än hans närmaste
krigskamrater, t. ex. Malm, Grotenfelt och till och med den
såsom författare uppträdande Burman, med ett ord alla de, hviika
ej hade haft lyckan att åtnjuta undervisning i Haapaniemi.
Dunckers brefstil är koncis och rask, såsom det kan väntas af
en handlingens man, samt återspeglar skickligt det bildade
talspråkets otvungna art, såsom det väl egnar sig för den
episto-lära formen. Alen när han känner behof af att i ett enda
uttryck, en enda bild återgifva en hel, tanke och känsla gripande
situation, då förslår svenskan för honom icke mer; och han
tager sin tillflykt t ill dessa mäktiga reminiscenser från
hembygden. ordspråken, i hviika folket sjelft nedlagt det koncentrerade
resultatet af sitt tusenåriga varseblifvande och sin allvarliga
kontemplation. Det tyckes såsom behofvet af dessa fasta stöd
för hans finska uppfattning af sakerna skulle känts ännu
starkare än förr, jn längre han kastas bort från hemnejderna : och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
