Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eu hartass i lejougapet. så voro Duncker och Malm de siste,
som bordt få sic detta experiment anförtrodt. Den försigtige
öfverstelöjtnanten, som af Kisemä ås beskaffenhet lät hindra sig
att framtränga till Varkaus, hade i detta fall varit oändeligen
mycket bättre på sin plats än Sandelska kårens allra djerfvaste
kämpar. Endast desse hade, ehuru de ej fullt lyckades i sitt
företag, fullt skäl »att med sina namns underskrift bekräfta
följande af Duncker till sin chef ställda ord: t,och tror jag mig
kunna försäkra, att fiendens rörelser emot oss, åtminstone för
någon tid, äro förekomna.”
Ett misstag ianehöllo de dock, dessa ord, ehuru misstaget
föranleddes af helt andra omständigheter än Dunckers
tillgöranden. Då han otåligt väntad, sorgsen i hågen, d. 13 Nov.
återvände till Salahmi, hvarifrån han d. 9 kl. 2 om morgonen hade
aftågat, möttes han af den hårdaste bekräftelse derpå, att ej
blott hans sista strid, a tan äfven alla de föregående blifvit
för-gäfves utkämpade. Dagen förut hade nämligen till Sandels
framkommit order från högqvarteret, som ålade honom att
ofördröje-ligen bryta upp för att ställa sitt tåg till Limingo. Af alla hans
ansträngningar att försvara Savolaks återstod nu endast det
sörjande minnet: de order, han emottagit, förklarade Savolaks
för-loradt. Och föga hugsvalelse låg i vissheten derom, att
Savolaks blott delade hela Finlands öde. Erbjödo de segerrika
vårminnena, fästade vid Pulkkila, der Sandels kort derpå rastade
ett dygn, i den sena hösten en gladare tröst? Under sådana
förhållanden blandade väl sorgen drygt sin bitterhet äfven i den
glädjekalken. Eller kan den utplundrade, af ödet förföljde
flyktingen med oblandad glädje återse de ställen, der han en gång
varit stor och lycklig?
Nya general-order föreskrefvo den Sandelska kåren att
stanna i Frantsila. Der tycktes dess sista stund vara kommen.
Med 10,000 man ryckte Tutschkoff emot den ringa skaran och
skred genast till anfall, säker att ändteligen stå vid det så
länge efterlängtade målet: sin motståndares totala ruin. Men
det stod ej skrifvet i stjernorna, att de finska härskarorna skalle
gå under, så länge de uppburos ännu af fosterlandets jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
