Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men (len beundrande entusiasmen, som till sin
hufvudsak-ligaste utgångspunkt har fördomen em det beundrades
osviklighet, ser i det, som är mörkt i följd af sin oklarhet, endast ett
mystiskt, heligt dunkel, härrörande af ofattligt djup, ser i
lösliga hugskott och p<1 måfå framkastade förmenanden svårt
ge-nomträngliga orakelspråk, samt i den tänkandes oförmåga att
sjelf göra sig fullständig reda för sakens innersta mening endast
ett nytt bevis derpå, huru oförmögen profanum vulgus är att
höja sig till andaktsfullt begrundande af de utvaldes esoteriska
visioner. Hvad Aristoteles särskildt beträffar, har man Unnu
mer än vanligt förbisett den väsentliga omständigheten, att den
systematicerande estetikerns bestämmelse ej är, ej får vara
någon annan, än den, att i teoretiserande sammanhang referera de
lagar för konsten, dem de store konstuärerne praktiskt uti sina
arbeten uppställt. Tillvällar sig teoretikern en lagstiftande rätt
i annan mening än den att sammanfatta och uttala i bestämda
reglor den sed, som förefinnes lefvande och berättigad uti
artisternas skapelser, vänder han om ordningen för all förnuftig
lagstiftning och usurperar en despotisk godtycklighet, hvarmed
förnuftet har intet mer att skaffa, med huru sträng nödvändighet
lärorna ock må vilja synas framträda ur sjelfva systemet.*)
Ifall man åtnöjer sig med att åt Aristoteles anvisa en
sådan, visserligen mindre auspråksfull. men i alla fall hedervärd
ställning till sitt folks skalder — lians myndighet öfver senare
tiders, kunna vi, såsom redan blifvit visadt, ej uppskatta särde-
*) Till styrkande af denna vår åsigt i ett sä vigtigt, så
mycket missförstånd underkastadt ämne, citera vi några ord af en
författare, hvilken bättre än mången förstått att framdraga den rätta
andemeningen ur stora konstnärers verk. Ulrici säger i Allgem.
Monatsschrift fiir Wissens. und Lit.. Aug. 1852 pag. t>75: ..Gestehen
wir es nar ein, nicht der Aesthetiker, nicht der Litterarhistoriker oder
Dramaturg bestimmt das Wesen der Kunst und sagt uns, was
wahr-liaft Klassiscli sey, sondern der grosse Dichter: was er iu lebendiger
Anschauliclikeit liingestellt liat, fasst Philosoph imå Historiker,
Dramatiker und Kritiker nur in einen Begriff zusammen und erklären
uns im bestem Falle, warum es schön ist lind wie es gewordeu.
was es ist".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
