Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens skalden b räds tupa lutar. Och att en sådan, oberoende
af poesins egna inre fordringar, råder i och öfver Prutz’ alla
dramatiska arbeten, förstås lätt af Hettners nyss citerade ord.
Tvänne, stundom ganska nära med hvarandra sammanhängande
frågor framträda sjelfmant ur det skådespel, hvarmed vi nu
sysselsätta oss och yrka på ett svar från vår sida. Den ena
angår rättigheten af tendensens sjelfständiga uppträdande i
poetiska arbeten i allmänhet och uti dramatiska isynnerhet. Den
andra åter skulle pröfva den dramatiska skaldens befogenhet,
att enligt sina ändamål maniera de råämnen, af hvilka han
tager besittning på historiens verldsallmänning. Framför allt den
senare frågans utredning skulle för oss hafva ett stort intresse.
Men sjelfva detta intresse förbjuder oss att med några lösliga
fraser, hvilka ej kunna tränga in i djupet af ämnet, ytligt
vidröra detsamma. Vi förbehålla oss derför att få vid ett annat
tillfälle upptaga samma fråga till den granskning, utrymmets
trängsel omöjligen nu tillåter. Vår hufvudåsigt liärutinnan hafva
vi för öfrigt ej blott här, utan vid andra tillfällen redan sökt
åskådliggöra såväl teoretiskt som praktiskt. Vi protestera och
skola alltid af alla krafter protestera mot hvarje helgerån från
diktens sida utöfvadt emot bestämda historiska personligheters
oantasteliga anspråk att respekteras såsom personer äfven då,
när deras försvar redan är öfverlemnadt åt historiens
samvets-grannhet allena. Men icke är det vi, som stiga frain med
krönikorna i handen, för att dermed slå skalderne på fingrarna,
ifall desse vågat begå majestätsbrott emot helgden af någon dag,
något datum. Ty vi fråga med Goethe:*) awozu wären denn
die Poeten, wenn sie bloss die Geschichte eines Historikers
viederholen wollten!"
Den poetiska frihetens rättigheter öfver historien hafva
dock sina gränser; oeh äfven de yttersta bland desse har Prutz
dristeligen öfverskridit. Denne Erik, ibland hvars första åtgär-
lichen’*. pag. 107, klagar bitterligen deröfver, att Prutz: statt der
Poesie der Geschichte gehorsam zu sein“, formar hjeltarnes öden
och karakter etter egna poctiskt-politiska nycker.
*) I sina: Gespräche mit Eckermann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
