Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon konung varit tvungen att taga sitt residens, nog knappt
tillskuren för ett skådespel af ganska betydliga dimensioner.
Men Beskows höge mästare, Schiller, har ju känt sig oändeligen
lycklig öfver att i sin Maria Stuart påfinna en nästan lika
inskränkt samtidig lokal för sitt sorgespel; en lokal, som
åtminstone erbjöd den fördelen att utstänga den moderna historiens,
genom sin disparata mångfaldighet förvirrande massors
påtryckning. Och Schiller förskaffade sig här dessutom tillfälle att mer än
någonsin annars praktiskt förverkliga de läror, han i sina
teoretiska afhandlingar om den tragiska konsten uppställer såsom
dennas högsta ideal: han fick risa styrkan af den— för att
begagna Yischers konstuttryck — anegativa patosr’, hvilken i ädla
själar, segrande ännu i undergångens stund, mäter sin
motståndskraft ej efter de tillintetgjorda yttre hjelpmedlen utan efter de
i menniskans innersta oåtkommeliga.
Vi hafva redan mer än en gång antydt hos Beskow ej ett
beroende af, men en likhet med Schillers genius och
åskådningssätt, oeh vi behöfva ej påpeka närmare, huru ärofull
anledningen till en sådan, ej ensamt af oss anställd jemförelse är för den
svenske skalden. Må ingen missförstå oss så, såsom skulle vi i
Beskow se en blind efterhärmare af den store — den störste
säger Gervinus och med honom mången annan — dramatiske
skalden. Schiller har blott utöfvat på Beskow det inflytande,
som allt ädelt och stort, vare sig i literaturen eller verkligheten,
utöfvar på en nära beslägtad själ. Beskow har icke egentligen
bildat sig efter Schiller; men den sistnämnde skalden har dock
inverkat oändeligen bildande på den förres skaldeförmåga.
Endast någon gång visar sig hos Beskow spår af ett alltför direkt
inflytande från Schillers poesier*). Vanligen röjer sig detta
såsom en välgörande totalitet.
*) Sådant äv t. ex. fallet i förra aldeluingens fjerde akts fjerde
scen mot slutet, hvarest Erik omtalar den begrafning lian tillämnat
de mördade Sturarne, och som starkt påminner om Fiescos ord vid
sin älskade Leonoras lik. En lika påtaglig reminiscens från
Schillers Mortimer i „Maria Stnart" förekommer i senare afdelningens
andra akt och tredje scen. hvarest De la Gardie utför Mortimers roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
