Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samina sätt, ernedau de icke kunna förebrås att La imiterat
endast en eller annan, utan så många, att deras tal är legio V
Man kan väl icke billigtvis påstå, att herr Runeberg koloniserat,
om också förfinskade tyskar på sitt lands isar, och den
omständigheten, att åtskilligt, i synnerhet hvad sjelfva formen i
vidsträckt betydelse af ordet beträffar, är gemensamt för de
sammanställda skaldestycken», kunde väl lämpligt nog förklaras,
om man, såsom jag redan ofvanför föreslagit, antoge ett
ur-evan-gelium, och detta ur-evangelium blefve då, som hvar mau lätt
inser, denna gång Homerus. För öfrigt hafva de obestridligt
äfven en inre gemenskap med hvarandra, och den består uti
deras natursanning, hvilket medgifvaude dock i sjelfva verket
snarare vittnar 0111 deras inbördes olikhet, men detta kan väl
icke gerna anföras som ett fel eller såsom förminskande den
Runebergska diktens värde.
Som vederläggning af mitt påstående, det ingenting
ovillkorligen berättigar till att här tala 0111 imitation, skall väl
rimligen icke kunna citeras, att ^Hermann und Dorothea" likasom
: Elgskyttarne" är indelad i nio sånger, användningen af ett och
annat epitet, som förekomma i hvartdera stycket, och dylika
småsaker. Hade likväl fråga varit om en jemförelse mellan
^Hermann und Dorothea’” och „Hauna”, hade jag måhända icke så
dristigt vågat ställa mina ord. Dervid kunde man nämligen
utom annat anföra den ljuft idylliska scenen vid brunnen uti
förstnämnda dikt såsom förebild för den dylika vid källan uti
,,Hanna“; men troligen behöfde ej Runeberg af Göthe, ehuru denne
framför honom ägde förstfödslorätteiis ojäfaktiga, ofantliga
företräde, lära sig, att två ftlskandes anleten kunna tillsammans
spegla sig uti en brunn vid Rhenstranden, för att förvissa sig
derom, att ett dylikt experiment icke skulle möta alltför stora
svårigheter, då det anställdes i en källa, belägen bögt opp uti
Norden, och dessutom appellerar jag till hvar menniska med en
gnista poetisk känsla, säker att hon skall medge, att det icke
är Runeberg, som vid en jemförelse denna gång skulle förlora.
För öfrigt, ehuru det fallit den högtuppsatte von Göthe in att
uti sin ^Hermann und Dorothea’1 framlägga ett ytterligare spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
