Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om „Blg»kj)Uarnt“ och .Manua."
199
„Och nejdens lagerhöljda kullar svara
Med klangfullt echo: det är Tassos sång,”
tälla; mes de anförda Runebergslca kunna tryggt göra det med
sjelfva Stagnelii, sjelfva Atterboms mest klangrika utgjutelser,
utan att derför med skäl böra hänföras till kategorin af ett
,,musikaliskt temas11 endast. Jag vet nogsamt, att mången nu
för tiden förnämt blickar ned på detta slag af formel poetisk
förtjenst; men desse herrar äro vanligtvis minst kapabla att,
äfven då det så oändeligen sonora svenska språket ligger
färdigt för dem till bearbetning, smida om också endast tvänne
rader ihop, hvilka skulle ljuda såsom de citerade, hurn stor
frihet än må dem lemnas, att göra innehållet så luftigt och tunnt
som möjligt, för att det ej kunde sätta något hinder i vägen
för versen att rulla „så kullrig som en ärt ifrån truten.“
I fall den gunstige läsaren hade en aning om, hvem min
andra hufvud-opposition kommer att gälla, skulle han väl icke
annat tro än, att jag med fagert tal endast önskade dra ut pä
tiden för att så sent som möjligt behöfva ro ut dermed, och
kanske skulle hans klyftiga gissning i detta fall icke helt och
hållet narrat honom. Ack! den är ju riktad mot den ärade
herrn, den stolte befallningsman sjelf, han, som dock har makten
i händerna att „lyfta sin käpp11 och lätt kunde komma på det
infallet, att min person månde höra till deras hotade hop, om
hvilka han låter förljuda:
.,Annat akta ej dessa och lyda ej utan att klappas.11
Endast förtviflans mod kan ju drifva mig att mot denne
mäktige drott lyfta min värnlösa penna; men det kan ändock
icke hjelpas, och jag säger som den gamle fältmarskalken
Schwerin, i det ögonblick han drog ut i sin sista strid: „måste det
nödvändigt ske, så må det ske ju förr dess hellre.11 Alltså,
framåt! Marsch! Väl kan det ej nekas, att denne figur är som
sådan med säker hand tecknad, och om uti hans frieri
förekommer ett och annat, hvilket nog lifligen påminner om det
dylika i «Elgskyttarne11 beskrifna, är här orsaken dertill endast
den, att den ärade herren uppträder i det hela blott som en
„herrgewordener“ bonde, och det kan ock vara comme il faut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
