- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 3. Literatur-historiska och blandade arbeten. Första bandet /
293

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af den ädelhet, som ur dess själ och hjerta framlyste, der det
framstod midt bland jordskalfvet, som Sägnerna målat. Redan
tidigare påpekades, huru imponerande det visar sig äfven i
aElg-skyttarne7’. Det är likväl egentligen blott i sitt hvardagslif, som
det möter oss der. Pistol i ^Julqvällen71 står genom sin
kolossala kraft att lida och försaka framom folket i ^Elgskyttarne7’

— ifall man undantager mästaren uti den konsten: den aktade
tiggaren Aron — och således redan närmare Sägnernas gestalter.

Ifall Sägnerna hade inskränkt sig till att framhålla
hög-sintheten hos Döbeln, Sandels och Adlercreutz eller hos Duncker.
Schwerin, Kulneff och deras likar, skulle väl äfven en sådan
samling af sånger varit synnerligen värd att med beundrande bifall
helsas för dikternas utmärkta förträfflighets skull. Men såsom
banbrytande, epokgörande skulle dessa sånger det oaktadt
svårligen kunnat erkännas. Dylika, genom samhällsställning eller
lysande bragd framstående personligheter hafva ju redan i
tusentals år lockat sångarena att i tusenfaldiga modnlationer öka de
genom historien eller traditionen förherrligades glans. Oräkneliga
riddar- och kämpavisor lefde hela sitt lif igenom på dermed
beslägtade ämnen. Spaniens romanser, skottarnes ballader likaså.
Färgerna, tonarten omvexla väl hos olika folk och på olika tider
betydligt; men äfven de högtstämdaste lyror, sjelfva Homeri,
Pindari, Shakespeares hafva länge ära och pris att utdela endast
åt dem, hvilkas yttre lycka förhöjt eller — ersatt deras förtjenst.
Den af sådan lycka förskjutne är förlorad, hemfallen åt mördande
hån, om till hans öfriga olycksöden sällat sig det värsta: det,
som kastat honom in i sångens aristokratiska pärskammare.

I följd af all aristokratis fall mångenstädes eller åtminstone
lutning ditåt, har äfven inom diktningens verldar stark reaktion
egt rum i afseende å de antydda förhållandena. Men äfven denna
reaktion, liksom alla andra sådana, har icke motstått frestelsen
att gå lika långt i öfverdrift som den orättvisa, hvilken dymedels
skulle stäfjas. I senare och senaste tider hafva poeterne ofta
nog med förkärlek utvalt till hjeltar för sina framställningar
asUmre folk”. Men desse poetiska parvenyer uppträda då sällan,
om uttrycket tillåtes, absolut, d. v. s. endast i kraft af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/3/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free