Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall man tro Vegesack, som förstod sig rätt bra på sådant,
voro dessa ingalunda de, som minst förtjente att i lifvet vinna
kärlek ocb följas ännu i döden af saknad och sorg.
Den harmoni mellan innehåll och form, som i allmänhet
utmärker Runebergs dikter, återfinnes väl äfven i detta stycke,
ehuru naturligtvis på det enda sätt, en sådan öfverensstämmelse
kunde åstadkommas. Omklädnaden är nämligen här lika
otillfredsställande som det dermed utstofferade. Nyss försöktes
redan en tolkning af det tvetydiga sättet, der en bygd uppgafs
skära Wolgas bölja. Genast derefter i följande strofen möter
oss en lika intrikat fråga, utmanande ett försök till
grammati-kalisk lösning, och som nog föder myror i dettas hufvud. Sedan
nämligen mannens från den vågskärande hembygden nuvarande
situation blifvit med mycken omsorg beskrifven, berättas det
vidare, att apå samma slätt, på samma sand, helt nära der han
satt, en halft förstelnad yngling låg15; och derefter tillägges:
uhan såg på honom, när han såg51. Deri ligger just knuten att
utreda, hvilkendera af de båda manspersonerna var det seende
subjektet, och hvem föremålet för denna operation. Saken vore
ganska hastigt afgjord, endast man kunde öfvertyga sig derom,
att den halft förstelnade ynglingen redan nu var så stendöd,
som han påtagligen befinnes vara längre in på .natten. Men
skall den noggranna anatomiska uppgiften om t,den fallne
Svenskens” endast halft stelnade tillstånd hafva någon rimlig
betydelse, så kan väl meningen dermed endast vara den, att lifvets
gnista ännu icke i honom helt och hållet slocknat. Det
återstår .således en möjlighet, att det just var han, som såg, ttnär
han såg1’. Oanmärkt får i alla fall icke lemnas, att kort före
den citerade beskrifningen på den halft förstelnade ynglingen
det heter: t,hans öga lyftes opp ibland, fast slocknande och
matt15; och då är det påtagligen fråga om mannen från Wolgas
strand. Denna omständighet tyckes, mera än någonting annat,
gifva anledning till förmodan, att han och icke den senare
omtalade får anses såsom den ende seende af de tvänne. Men jag
vet verkeligen ej, huruvida det i allmänhet är tillåtet någon
författare och isynnerhet någon skald att utkasta meningarna så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
