Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ville ställa sig i vägen för den af ryssarne förföljda Sandels’
tåg, skulle aslippa i vår rygg11. —
Af flera olika anledningar har författaren redan i det
föregående ofta åberopat ,tN:o Femton Stolt11 och uttryckt sin
beundran för denna dikt, hvartill det första häftet eger intet
motstycke att uppvisa. För att icke tvingas till omsägning af
det tidigare sagda måste motiveringen af hans åsigt här
sammanträngas i det knappaste mått.
Sven Dufvas ställning i lifvet hade väl varit ingenting
mindre än afundsvärd; och likväl har hjelten i nyssnämnde
stycke blifvit af sitt olycksöde nedkastad ännu flera trappsteg
lägre. Den förre hade åtminstone varit i åtnjutande af fader,
slägt, ett hem, ett namn. Af alla dessa primitiva vilkor för en
mensklig existens hade den andre aldrig känt till något enda.
Tillfrågad af Döbeln angående sitt namn, upplyser han, med
denna förtviflade öppenhet och uppriktighet, som var
oundgän-geligen nödvändig för en så illa dokumenterad man som han,
ifall man skulle fösta något förtroende vid hans ord:
„Hvad namn i verlden, jag fått af prest,
Har ingen sig fastat vid;
Men fähund har man mig kallat mest
I hela min lefnads tid“.
Det der lät ej just som skryt. Och lika litet vill han
göra sig bättre, än han är, då Döbeln af honom begär statistiska
upplysningar om hans hemvist och försvar. Dessa lyda sålnnda:
Han viste på vägen vid kullens rand:
„Mitt hem på denna jag har";
Han viste sin knutna, väldiga hand:
„Och här, här har jag försvar’1.
Men chefen för Björneborgs regemente anser sig ej ännu
tillräckligt initierad i mysterierna af hans vitae getius och
framställer derför ytterligare några spörjsmål, som låta förstå,
att han är beredd på det värsta. Det var således naturligt,
att han ..strålade af välbehag15, då han kom underfund dermed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
