Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lilla kritiken, som tycker om att känna och visa sig
stor genom att rida på sådana käpphästar, kan rikeligen bereda
sig en slik njutning, ifall den vill använda sitt vanliga snäfvä
mått på ett bland Sägnernas utmärktaste stycken. Äfven om
uMunter” har i det föregående mer än en gång varit fråga, och
författaren trodde sig i honom se typen af den tinske soldaten,
ehuru i en helt annan mening än Almqvist begagnade detta ord
för att under dess skygd manövrera bort en bland Sägnernas
allra förnämligaste egenskaper. Jag önskade nämligen dermed
blott antyda ungefär detsamma som Adlercreutz, då han såsom
korollarium till korpral Buss’ utförliga parentation, ^talande i
Munters anda”, säger: t,_han var Finne”. Ingenting skulle
förundra mig mera, än om någon gittade bevisa, att den teckning,
som i stycket gifves af Hans Munter, lika väl kunde passa in
på soldatkarakteren i hvilken som helst bland verldens arméer.
Det vissa är åtminstone, att ett trognare porträtt af den äkta
finska soldatnaturen ännu aldrig blifvit måladt. Detta
erkännande innebär väl ett stort beröm; men det omfattar ändå
knappt hälften af styckets hela förtjenst. Äfven i dess helhet
kan dock styckets merit med ett enda ord uttalas. Teckning
heter det ordet. Korpral Buss’ sätt att utföra sin teckning af
Munter är lika förträffligt som bilden, hvilken utgör resultatet
af detta artistiska experiment. Kanske har mången bland
Sägnernas läsare i anledning af den blygsamma försäkran: att
Munters ttsaga” är aenkel och alldaga”; den alcan väl mödan knappt
betala”, föreställt sig, att ingenting år lättare än att hålla ett
sådant tal som den ttpengar värde” korpralens. Och medgifvas
må väl också: der en sådan korpral skulle finnas till hands,
vore han mer än någon annan rätte mannen, att på det vis,
Sägnerna låta det ske, framställa ett på en gång så
egendomligt och så typiskt subjekt som Hans Munter. Men hvad, som
för korpral Buss vore alldeles naturligt, erfordrar hos skalden,
som ur sin egen föreställning skall återgifva en oration, hvilken
tycks bäst öfverensstämma med korpralens uppfattning, alls icke
mindre konst, än som är nödig till att förvandla fantasins
uppfattning af Munters person till en åskådlig bild. Korpralens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
