Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma brännpunkter för alla finnars intresse under alla
förhållanden, för deras kärlek i lif och i död.
Den man, Elias Lönnrot, hvilken
a Unus cursando nobis restituit rein?,
såsom någon på det hjertlösaste hånande hans omätliga
förtjen-ster tjugu år derefter betecknade honom, drog, drifven af
mäk-sig förkänsla deraf, att en sådan ny tid var hardt nära, ut för
att åt den finska anden upptäcka nya verldar; så fattig på denna
verldens håfvor, att han ej ens förmådde gälda kostnaderna för
den lagerkrans, hvartill han var berättigad, men omiitligt rik
genom hopp och förtröstan samt denna hjertats aning, hvilken
ledde honom till sitt mål, med samma säkerhet som Leverriers
tanke, ledd af sin skarpsinnighet, flög hän till stället, der han
beslutit att finna sin planet. — Runeberg, stannande vid målet
af sin ufärd från Abo7’, begynte med samma hand, hvarmed han
omsider plastiskt huggit ut i odödliga ords marmor kung Fjalars
hjeltebild, att afteckna Elgskyttames rörliga gestalter. I
Runebergs nära granskap började Nordström uppsöka de trådar, hvilka
fästade vid hvarandra de sig ömsesidigt bortträngande
momen-terna af utvecklingen utaf Sveriges och hans eget lands
statsförfattning samt kufva dessa momenter till enhet med säkert
ordnande blick; och äfven hvar och en annan’bland öfrige finske
ynglingar, som kände uti sig någon kraft att bära framåt eller
åtminstone att till sjelfmedveten tanke öfversätta de nyvaknade,
nära nog instinktlika och medvetslösa sträfvandena, begynte väga
denna kraft samt pröfva, huru den lättast kunde hinna ett
be-stämdt mål. För ingen af oss blef detta fria val af någon
,,spe-cialitet" svårare än för Nervander, emedan han kunde anställa
valet friare än någon annan. Hos honom förorsakade det, hvad
fransmännen benämna „embarras de richesse", samma svårighet,
som brist på all kallelse till hvad det än må vara tillskyndat
andra. Väl visste han med sig, att, hvarthelst han än må hafva
vändt sig, skulle han hinna långt, ja, så långt som de flesta
andra, hvilka kunnat välja endast en enda gångstig till
uppnående af sitt mål. Men åt hvilket håll skulle han hinna längst?
Det var lifsfrågan. Men, tyvärr, kunde han ej afgöra denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
