Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Nikolais tidiort åt det reala vända sinne ett djupare intryck.
Redan ifrån denna tid daterar sig hans så ofta röjda sympati
för det landet. Och icke var det hans fel, att den profetia,
som den store skaldiske siaren Walter Scott uttalade i en till
den höge gästen adresserad lielsning, hvari han i andanom såg
uti Nikolai c*n Englands evinnerliga bundsförvandt, till slut
ändock så grundligen vederlädes.
Ej långt efter storfurstens återkomst till sitt fädernesland
inträffade en händelse, som utöfvade det lyckosammaste,
välsignelserikaste inflytande på hela hans återstående lif. Ett och
tjugoårig förmälde han sig den 13 Juli 1817 med deu
nittonåriga prinsessan Maria Charlotta af Preussen. De nyförmälda
lefde derefter i det af dem bebodda Anitschkowska palatset ett
så flärdlöst och stilla hemlif, att det måste förekomma
afunds-värdt äfven för de enklaste menskliga förhållanden och är nära
nog exempellöst i förgårdarna till herrligheten af en tkronsal.
De båda makarna voro för hvarandra allt i allom: den högt
bildade prinsessan verkade oändligen välgörande på förädlingen
af sin gemåls karakter: och i den kärleksfullaste uppfostran af
sina barn sågo»de båda en borgen för framtida lycka,
osvikligare än äfven de mest glänsande framtidsförhoppningar hade
kunnat ingifva dem.
Skimrade sådana förhoppningar verkligen för deras anande
själsblickar? Man känner det ej. Ingenting röjde åtminstone i
deras yttre uppträdande någonting dylikt. Den unge storfursten
sökte hvarken att göra sig bemärkt eller prisad i någon enda
större krets af samhällsförhållanden. Hans sätt att vara visade
sig slutet inom kölden af den lugnaste yta. Det ordningssinne,
han sedermera uppenbarade i stort, röjde sig på deu tiden uti
små detaljer. Hans yttre verksamhet inskränkte sig till
handläggandet af de ärender, till hvilka bans befattningar såsom
hög-ste ledare af det militäriska geniväsendet och kansler för
uui-Yersitetet i Åbo föranledde honom. Med ett ord, en
anspråkslösare oeh om framtida storhet mera obekymrad furstlig
personlighet hade Europa svårligen vid dtfn tiden kunnat framvisa.
Och likväl var han kallad till de största öden, till hvilkas vär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
