- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 4. Literatur-historiska och blandade arbeten. Andra bandet /
231

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I beundradt minne skall vår hädangångne storfurste lefva
liar äfven derför, att lian ej egenmäktigt gjort eller tillåtit andra
göra hemgång i helgedomarna af vår religion, våra lagar och
konstitution. Dock skall efterverlden sannolikt finna, att det
ligger nästan en förolämpning emot den store döde. ifall man
sioille alltför högt lofsjunga en uteblifven kränkning af det, vi
anse såsom vårt heligaste, och det, han hade högtidligen utlofvat
att hålla vid makt. Han var ju i alla förhållanden trofast
såsom ett hälleberg, och hans kejsarord för honom lika heligt, som
allt det, han dermed hade förbundit sig att hägna, var heligt för
oss: och det så mycket mera, som det finska folket enligt hans
eget ädla vittnesbörd aldrig förorsakat honom ett ögonblick af
bekymmer. .

Men älskadt och vördadt skall hans minne gå till vår
senaste efterverld framför allt derför, att han så storsinnadt gjorde
rättvisa åt det bästa, som lefver i nationens själ: att han, medan
det finska folkets sjelfmedvetande utbildade sig till sjelfkänsla,
mer än en gång visade aktning för vår bildning, som i
femhundra år redan hade inandats europeisk luft och lifnärt sig af
Vesterlandets ädlaste vetande: att han insåg och erkände, att vi
äro ett folk, som gör sin pligt af inre öfvertygelse om det rätta,
och att han ej i afseende på oss förnekade det sköna ord, han
icke långt före sin bortgång uttalade till den högste målsmannen
för våra angelägenheter vid hans thron: t Jag vill hellre vara
bedragen än misstrogen.r’

Med den frimodiga blick, som blott kan härröra från
öfver-tygelsen, att man oförviteligen fullgjort sin pligt, såg kejsar
Nikolai ännu i dödsminuten tillbaka på sin tillryggalagda kejserliga
bana och in i evigheten. Och äfven Finland kan med godt
samvete kasta en återblick på den period af sitt lif, hvars högsta
jordiska ledning varit anförtrodd åt dess bortgångne storfurstes
spira. Ingen dess handling skall kunna åberopas såsom
vederläggning af det nyss anförda kejserliga vittnesbördet. Under
den furstes regering, hvilken numera efter oerliärda
ansträngningar hvilar ut, en nära granne till Peter den Stores stoft, och
^örbidar sin uppståndelse i historien, arbetade sig Finland en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/4/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free