Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillfälle till bildning, såväl den åt lifvets utvärtes sidor
vända som den inre, kunde för en yngling stadd i så gynnande
familjeförhållanden som Jacob Frese icke saknas i lians
födelsestad. Genom sin handel stod Wiborg på den tiden med den
yttre verlden i nära nog lika mycken förbindelse som sjelfva
Abo: och, säte för landets högsta domskola nedanom
universitetet alltsedan ttgrefvens tid7, var det i tillfälle att erbjuda
ungdomen en rikhaltigare, till studierna vid högskolan beredande
undervisning, än någonstädes annars uti vårt land beskärdes
densamma. Lyckan fogad3 dessutom så väl, att vid den tiden,
då Jakob Frese brådmognade — måste jag säga, och uttrycket
skall genast få sin förklaring — "Wiborgs gymnasium styrdes af
en eforus, hvilken ansågs vara en af de mångkunnigaste män,
som dittills någonsin hade sökt utbreda kunskaper i Finland.
Denna man var biskopen Petrus Laurbeccbius. Under sin
långvariga verksamhet vid universitetet hade han framstått såsom en
lefvande encyklopedi af allt möjligt vetande: efter hvartaunat,
ja, stundom samtidigt hållit föreläsningar i naturvetenskapernas
olika brancher, juridik, teologi och humaniora. Längsta tiden
rörde han sig dock i den verkningskrets, hans embetsbefattning
såsom poeseos professor föreskref honom, och utan tvifvel förde
han med sig från den akademiska lärostolen till biskopsstolen
den ännu då tennneligen allmänt rådande tron på latinets styrka
att utgöra, alltid grundvalen för, ofta nog äfven spetsen af all
mensldig bildning.
Denna koncentration af den preliminära undervisningens
hela syftning i en enda hufvudsaklig punkt, en försvarlig
kännedom af romarspråket, förklarar möjligheten deraf, att Jacob Frese
vid ännu icke fy Ida tretton år kunde anses något så når mogen
för universitets studierna. Mogenheten var väl enligt all
sannolikhet ej synnerligen längre kommen än lefnadsåldern; likväl
måste det gälla såsom bevis på ovanligt tidigt utvecklade
na-tui-anlag, att vår Frese redan vårterminen 1703 ansågs förtjent
af akademisk medborgarerätt. I viborgska nationens vid
universitetet matrikel läses nämligen, att såsom studenter inskrefvos
den 20 Mars 1703, aKectore Laurentio Tammelin, bröderne Jo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
