Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den flit och samvetsgrannhet, hvarmed han ur alla då tillgängliga
tryckta källor hopsamlat upplysningar, som kunde sprida ljus
öfver de ämnen, han till behandling upptagit. Numera, sedan
tillfälle till allvarlig forskning i otryckta dokumenter stått så
mången bland oss öppet både i eget land och annorstädes, är
det lätt att upptäcka en väsendtlig brist uti Reins historiska
författarskap. Rein vände först sent sin håg till de handskrifna
historiska urkunderna. Men i de tryckta källorna deremot, hvilka
angingo Lans ämnen, egde han så säkra och vidtomfattande
in-sigter, att svårligen mycket i den vägen står att tilläggas. Och
dessutom måste den förtjensten tillräknas honom högt, att han
upptog i sina bearbetningar af finska historiska detaljer ett
dittills af oss föga rådfr&gadt element: den kunskap, som ur ryska
skrifter kunde hemtas. Nyttan af denna förstärkning, för
hvilken Lan hade att tacka sin i ryska Finland framlefda
barndoms- och ynglingatid, visade sig på ett anmärkningsvärdt sätt
redan i hans tidigaste arbete: „de vetere Carelia", hvari han
med utmärkt skicklighet begynte redogöra för sin hembygds
tidigaste öden. Begynte säger jag, emedan han ännu den 13
No v. 1830, då sjette „Parsu efter långt mellanskof — hvari
äfven förstöringen af Åbo hade intagit sin ödsliga och
ödesdigra plats — ventilerades, ännu icke hunnit längre än till
..sectio prima".
I flera blund sina senare skrifter lemnar likväl Rein strödda
tillägg till den afbrutna teckningen af hans födelsebygd. Detta
gäller till någon del äfven om hans disputation för den
historiska professionen, ventilerad den 15 Maj 1833. Dess titel är:
„De loco, qvo arma Tavastis illaturus appulerit Birger hs
DuxJ* Ville man döma endast efter titeln, skulle man tycka
ämnet vara nog minutiöst. Men sjelfva behandligen visar likväl,
att författaren indragit åtskilliga punkter af icke ringa betydelse
för vår medeltids historia i kretsen af sin betraktelse. Då denna
leder honom till det resultatet, att Pojo-viken och icke Kumo-elf
— såsom Porthan och Lehrberg äro böjde att antaga — var
den sannolikaste landningspunkten, torde Rein hafva gått vilse.
Öfvertygande deremot tyckes hans vederläggning vara af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
