Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beviipnat honom, hau vid experimentet kom afgjordt till korta.
Han önskade nämligen till den af honom särdeles högt
värderade seniorsvärdigheten upphjelpa en civis, som genom sin
beskedlighet och påpasslighet hade mer ån någon annan gjort sig
förtjent af inspektörs aktning och välvilja, hvaremot hans
kamrater voro 110g förstockade att icke anse dessa älskvärda
egenskaper såsom de lämpligaste stegen för den såväl af honom sjelf
soui af hans gynnare åsyftade upphöjelsen. Följden af denna
skiljaktighet i åsigter blef den, att vår seniorskandidat icke
lyckades hopsamla mer än ett enda votum, vår Herre vete
hvar-ifrån det må ha kommit, utom inspektörs samtliga åtta röster
och kurators lika odelade fyra. Och för alla tider var och
för-blef pretendenten utstruken från seniorsrullorna. Men ttden
redlige viburgenscn,x ehuru hans anlete sken med sin vanliga
oföränderliga glans, gömde minnet af nederlaget granneligen i sitt
hjerta; och, när tiden var mogen, drabbades den numera så
kallade viborgska a/delningen af samma öde, hvarmed inför
Salo-mos domstol den oäkta modren ville förstöra det barn, hon icke
kunde få helt i sitt våld.
1832 års promotions sommardagar hade längesedan
bleknat bort och höstens mörknade allt mer. Då sandades
viliur-genserne en qväll i universitetets uuvarande filosofiska lärosal,
vill jag minnas. Det var fråga om några ändringar i de dittills
gällande stadgarna. Isynnerhet hade obelåtenheten tagit sin
riktning emot den af inspektor så varmt omfattade
seniorsinstitutionen. Professor Ursin ansåg sig böra försvara med eftertryck
afdeluiugens dåvarande och blifvande veteraner mot den
förmodade misstanken, att de voro Jejde spejare’1. ^Lejdc spejare
äro de icke," menade han, ttty hvem skulle hafva lejt dem" etc.?
Huru mycket han än anförde till att vederlägga den endast af
honom sjelf uppfunna hypotesen, hittade han ej på det
argumentet, som mer än alla andra skulle hafva tagit skruf i
ungdomens sinnen. Han frågade ej, huru det vore tänkbart, att,
då de sjelfva, oaktadt hans egna åtta röster, hade valet fritt
bland hundra kamrater, man skulle få ihop ett sällskap eller
ens en enda nog lumpen att låta sig till spejare lejas? Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
