Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning har ännu ingen menniska blifvit gjord verkligt lycklig.
Förgätas bör likväl icke, att den anklagelse emot afdelningen,
som af Ursin i sjelfförnekande och elegisk tonart uttalades uti
till konsistorium den 17 November 1832 inlemnadt memorial,
till en början framkallade ganska olikartade genljud, allt efter
resonansbottnens stämning för eller mot memorialförfattaren i
hans kollegers sinnen. Från ett och annat håll sparades icke
temmeligen bittra piller. Men af andra händer förgylldes dessa
så, att de nästan sågo ut som gyllene frukter framlagda på ett
altare. Isynnerhet utmärkte sig professor Linsén i sådant
fili-gramsarbete. Han slutar ett längre vältaligt andragande med
följande panegyriska utrop: „Professur Ursin bör således, efter
min tanke, ej afsäga sig inspektoratet. Han beg&r derigenom en
orättvisa mot sig sjelf: hans humana tänkesätt, hans lynnes
foglighet och lämpa, hans kärlek till allt, som skickar sig, gör
honom passande att vara inspektor. Han begår ock en orättvisa
mot de ynglingar, hvilkas sedlighetsvård han nu öfverger: han
gör dem då den hårda beskyllning att hafva misskännt honom,
och det göra de, vid Gud, icke.11
Oaktadt professor Linséns edeligen bestyrkta vittnesbörd,
befarar jag ändå, i stöd af sedermera vunnen erfarenhet, att
viburgenserne icke hade rätt reda på deras vordne inspektörs
verkliga karakter. Men då vitsordet egentligen åsyftar att
intyga, det afdelningens medlemmar ingalunda förnekat det
vänliga tänkesätt, de emot sin styresman hyst, kommer det
onekligen sanningen ganska nära. För öfrigt lydde afsägelseakten
sålunda: ttSedan den tid allaredan är förbi, då jag hoppades
kunna verka något väsenteligen godt inom viborgska afdelningen,
har jag ansett min pligt fordra att lemna rum för någon
lyckligare ledare än jag är, och har derför den 7 innevarande Nov.
afsagt mig Inspectoratet för nämnda afdelning, hvilket jag
härmedelst får Herr Rector och Ampl. Consist. Acad. ödmjukast
underrätta.75
Det antyddes redan, att detta konlideutiela meddelande
ingalunda lemnades utan skiftande kommentarier. Det
märkeli-gaste, dessa innehöllo, var otvifvelaktigt frågan, huruvida det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
