Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innerlig längesedan blifvit utsänd för att möta den på halfva
vägen. Säkert gäller äfven om mången blaud Eder, hvad som
härligt blifvit upptecknadt i en af Gamla Testamentets skrifter
om en moder, som med längtan, sådan den endast kan rymmas
nti en moders hjerta, länge förgäfves väntat tillbaka sin ende, i
den vida verlden för första gången irrande son, sin ålders stöd
och hopp. Men Hanna satt dageligen, heter det, der vid
vägen på ett berg, så att hon kunde vida se omkring sigt
och vid hon nu på samma rum utsåg, fick hon se sin son
långt borta, och bådade det sin man och sade: se din son
kommer. Och hans fader stod upp med hast till att
mottaga sin son. Detsamma gjorde ock modren, och de kysste
honom och greto båda för glädjes skull.
Jag har alltid ansett det för ett bland de yppersta bevis
på den faderliga huldhet, hvarmed vår store kejsare städse
fortfarande omfattar denna undervisnings-an stalt, att Han täckes
tillåta lärjungarne dervid till firande af naturens herrligaste
fest och till begående af menskligheten-s heligaste högtid
återvända hvar och en till sitt för att der, förenade igen med dem,
som äro dyrbarast för deras bjertan, vederqvickas efter väl
öfverstånden möda. Redan den uppmuntran, som ligger i
hoppet att snart få träda fram inför dem, som man älskar,
medförande, såsom skalden säger, då de forskande famna den
väntade, ej blott i pränt, som bedrar, men i uppsyn och seder
intyg på vunnen förkofran, är en kraftig förespråkare för
bibehållandet af denna våra förfäders visa sedvana. Dock
oände-ligen mera talar derför det djupt verkande utbytet af de qvafva
lärosalarne emot den friska luft, som man inandas i
naturens-ljusa stora lärosal. Mer än allt annat höja dock för det sin
röst de intryck, som upplifvas å nyo eller väckas för första
gången uti det varma hemmet. Hvar annorstädes kunde väl
ynglingen vinna erfarenhet om en välvilja, som är färdig att
offra allt för den, man älskar, hvar om en hängifvenhet, så
fullkomlig, så utan all beräkning, så fri från kvarje, äfven den
ringaste dimma af oginhet och afund, hvar om en så oegennyttig
fröjd öfver framgången af det goda, som uti det fromma faders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
