Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mare Jarleus gestalt, ställd mellan kalken och lågan ur bålet,
när man ser honom med hotfull blick bära ej allenast fasces,
men äfven det mångknutade gisslet, måste okunnigheten om
meningen af denna symbolik snart nog förvandlas i en låtsad.
Våld ställde sig dock trotsigt mot våld. Ej blott åt de kristnas
Gud offrades blodiga slagtoffer. Men äfven andra offer aftvang
nöden. Våldets jättekrafter framkallade dvergarnes slughet och
list. Öfver det folk, bland livilket det sköna ordspråket:
sanasta mies, aen man vid sitt ord7* är hemfödt, klagar påfven
Alexander III i ett bref till Upsalas biskop Stephan bitterliga,
att: (.Finnarne städse, då Jiendernes71 — detta ord nyttjar
påfven sjelf — ahär tränger på dem, lofva att hålla den kristna
tron i helgd och anhålla om förkunnare af den kristna lagen,
men, när hären dragit sig tillbaka, afsvärja de tron, akta
predi-kanterne ringa och förfölja dem.’- Den helige fadren kan ej
undertrycka den förmodan, uatt de gjort sig i dubbelt mått till
Gehennas barn, att deras lif ligger försänkt i jordiska ting,
medan de himmelska skattas för intet.” För att leda finnarne
fram till himlen yrkar han således, att de skola insnärjas så,
att de ej kunna draga sin fot tillbaka eller undgå ledarenes
klokhet. Fåfäng var dock länge såväl våldets som listens alla
ansträngningar. Den om Finlands omvändelse och andra
angelägenheter så utomordentligt nitiske påfven Gregorius IX
skrif-ver, att aett folk, som kallas tavastar, hvilket fordom med
mycken möda och besvärlighet befunnits vara omvändt till den
katolska kyrkan, återigen med barbarers tillhjelp och djefvulens
medverkan i grund förstört den unga planteringen af Guds
församling, att det våldsamt förgörer de små, för hvilka Kristi ljus
i döpelsen lyst, och framdrifver kring heliga träd de äldre såsom
offer åt onda demoner.11 — Här möttes påfvens sändebud ej af
furstar, hvilka, lockade att dagtinga på de hedna gudarnes vägnar,
kunde drifva skockar af undersåtare till att genom dopet blifva
delaktiga af de fördelar, som erbjödos. Till försvar för det, de
ansågo efter sitt sätt att se heligast, hade upprest sig de annars
spridda männerna i täta massor, mottagande långsamt intryck
och svåra att betämja, att öfvertygas med skäl, hemtade från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
