Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag är för mycket rörd för att svara, som sig bör, men
tillräckligt ändå för att tala ur mitt hjertas innersta. Jag
rned-gifver, att af de mångfaldiga skiften af lifvet, jag genomgått,
intet har att erbjuda ett angenämare minne än min vistelse vid
finska kadettkåren, och jag är derför glad, att jag med handen
på mitt hjerta och ransakning af mitt samvete kan säga, att
jag i afseende å finska kadettkåren knappt har något att
förebrå mig. Det låter som skryt, men det är sanning; det
förklaras deraf, att, då jag hade lyckan och äran att komma i ett
förhållande till kadettkåren, var jag nära på lika ung som de
äldste af dem, jag lärde, och man må säga hvad man vill, i
ungdomen väger man ej arbetets tyngder. Äfven denna stund
bevisar mig, att jag icke arbetat förgäfves; jag hade historien
att sköta, och det är just historien, som bevarar traditionen
och minnet af förgångna tider. Dessutom gäller om mig hvad
Döbeln säger i sitt odödliga afsked till de pretiösa qvarlefvorna
af den finska armén: t;det är krigarlifvet, som binder ihop
det säkraste band, som binder ihop oupplösligt i alla lifvets
skiften.’” Och så är det — i fem års tid förde vi ett sådant
krigarlif; vi genomgingo allt, som var stort och ädelt i häfdeme,
och jag hoppas, att genom min åtgärd intresset icke minskats.
Jag har anledning att förmoda, att så var fallet, och det är
också denna omständighet, som bidragit till att öka min
aktning för kadettkåren. Jag har uppfattat saken från en litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
