Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så snart hou ej mera understöddes af deras band, hvilka
bidragit att först försätta henne i gång, då var det ju fullt
konstate-radt, att hon intet rättmätigt anspråk kunde hafva på att än
vidare framsläpa sitt orklösa lif. Och skulle Finland genom köld
och likgiltighet för sin konstförenings bemödanden lagt inför
öppen dag, ait hennes stiftelse varit endast ett verk af en för
ögonblicket uppvärmd känsla eller af nyfikenheten att se något
hittills här aldrig spordt försöka sin lycka, då återstod ju för
konstföreningen intet annat än att med undergifvenhet foga sig i det
oundvikliga och att öfverlenma åt lyckligare tider och för sina
ädlaste intressen mera lifvade generationer att äter upptaga det
ur nu lefvandes stela hand fallande företaget.
Men till lycka för konstföreningen liksom till oförgänglig
heder för vårt fädernesland har det visat sig, att föreningen ännu
i denna stund omhägnas af fullt lika varm välvilja, som då det
(.varde !r’ först uttalades, hvilket förbytte henne från en sväfvande
dröm hos några få för konsten ifrande individer till en af hela
nationens upplysta medvetande erkänd lifsfråga för landets
framtida bildning. Finska konstföreningen stapplar icke fram med
bruten kraft såsom en invalid* den der öfverlefvat sina bästa
dagar. Aldrig förr har dess lefnadslust och mod kraftigare än
nu framträdt i dagen uti verk och gerning samt framför allt i
den bildade alhnänhetens deltagande.
Detta förhållande kan ej annat än stegra det ädla
sjelfmed-vetande, hvarmed vårt land måste dröja vid tanken på sin
konstförening. En vackrare blomma torde ej hafva uppspirat hittills ur
den finska bildningens sjelfverksamma alstringskraft. Denna
förening framstår verkligen i afseende på sin uppkomst nära
nog utan like uti nationernas kulturhistoria. Nastan öfverallt
annorstädes hafva folken medels dylika associationer tagit i sin
vård befordrandet af de sköna konsternas intressen ej förr än
regenterne redan i långlig tid, kanske i sekel, antingen af
fåfänga eller verklig kärlek förhärligat sin maktutöfning genom
från thronen åt artistiska syften nedfallande ynnest och nåd.
Det är i samhällen, der konsterna måhända redan upplefvat, för
att icke säga — öfverlefvat sin härlighets skönaste period, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
