Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finska konstföreningen. Alla de fordringar, som åtminstone af
rit- ocli målarekonsten kunna ställas såväl på det allmänna som
de enskilde, borde konstföreningen ensam honorera: hålla
rit-skolor äfven i städer, hvilkas bidrag till föreningens. bestånd ej
ens motsvara behofven för skolornas existens; utdela understöd
och resestipendier åt lofvande yngre, stundom äfven äldre
artister ; inlösa taflor af högre värde till föresyn inom ritskolorna
och prydnad för föreningen sjelf: uppköpa en icke ringa mängd
konstprodukter för utlottningens behof, hvilka oaktadt de ringa
summor, som på dem kunna användas, stundom anses böra ega
lika stort värde som dylika i andra länder, uppköpta för
tio-faldt’ högre pris. Ej ens lokal för konstföreningens behof kan
i Finlands hufvudstad erhållas annorlunda än en sådan för den
simplaste trafik anskaffas: för dryg betalning. Verkställarene
af konstföreningens uppdrag hafva uppfyllt sina skyldigheter emot
det allra drygaste honorarium; men detta har lyckligtvis ej gjort
henne fattigare hvarken på materiela tillgångar eller någonting
annat: tv de hafva uppburit sitt honorarium i äran att efter
förmåga göra sin pligt mot fosterlandet och henne sjelf.
De, hvilka minst af allt behöfva förebrå sig att hafva
inverkat på konstens utveckling i detta land — annorlunda än
möjligen genom hennes hämmande efter förmåga — finnas alltid
redebognast att bekymra sig öfver de skadliga verkningar,
konsten kunde utöfva, om hon här toge öfverhand. Att sådana
bekymmer tillsvidare ännu äro för tidiga, åtoge jag mig att
bevisa, ifall mitt kall vore att sörja för desse herrars — jag
tager för afgjordt att de till bundsförvandter inga damer hafva —
själslugn. På en dithörande omständighet utber jag mig likväl
att få kosta ett ord.
I de länder, der konsten längesedan slagit djupa rötter
och utsträckt sina grenar vidt och bredt, hör man stundom
klagas deröfver, att en omogen dilettantism under dessa
grenars skygd slingrat sig fram, till hinder för en bastantare
växtlighets nppkomst. Ger man sig tid att närmare skärskåda
saken, borde det lätt kunna upptäckas, att sådana orsaker platt
icke falla oss till last, och äfven slika följder ytterst föga. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
