Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han var hemlös i sin barndom; slutligen var han hemlös i
sin nya vistelsebygd. När han stupade, denne rastlöse kämpe
uti konstens tjenst, var hans bo tomt och öde; han var allena
der, liksom på landsvägen, på hvilken han rymde i sin barndom.
Det är ett tragiskt öde, men ett öde, som skall intressera
efter-verlden mer än samtiden; det är just sådana artister som fängsla
menniskornas fantasi oemotståndligt. Jag vet icke, om vi
framdeles komma att skrifva konstnärs-romaner, men när sådana
bjeltar kämpa, strida, segra eller emellanåt gå under, så
fängslas ovilkorligen den skapande fantasin af deras öde, och
Finland skall icke glömma honom. Han är en bland de få af oss
alla, hvars dödsbud väcker öfverallt, dit det hinner fram, icke
endast en tanke, utan äfven en känsla. Hans altartaflor må vara
hurudana som kelst, der de i ödemarken ersätta de karrikatyrer,
som dessförinnan vanprydde kyrkorna — i alla fall hafva tusen
sinom tusen blickat upp till dem. Det är Ekmans taflor, som
väckt deras andakt. Ekmans minne lefver hos dem och deras
barnabarn, och huru skulle icke hans minne lefva hos oss; ehuru
det i detta ögonblick förorsakar oss bekymmer. Vi skicka till
utställningen i "Wien det bästa, vi kunna åstadkomma för att
representera den unga finska konsten, en konst sedan i går, en
konst utan stöd af någon samhällsinstitution, och som dock växt
till vår glädje och mångens förundran till denna dag. Skall
Ekman icke representeras vid verldsutställningen i Wien? Det
är en samvetsfråga. Gerna skulle vi väl alla se det, men tvänne
omständigheter sätta sig deremot: vår välvilja, som är varm för
detta konstnärsnamn, och vår skyldighet att försvara vårt lands
iutressen. Kunna vi säga, att de produkter, som Ekman
åstadkommit på dessa senaste tio år, äro representanter af den
Ekman, hvars totalitet för våra hjertan och känslor är så dyrbar?
Äro dessa taflor, som vi nu skulle kunna sända, sådana, att de
kunna ställas inför Europas mer eller mindre vänliga blickar
och säga: „det är den, som vi anse som vår yppersta målare
Det är en samvetsfråga. Jag hemställer den till Eder allas,
mina herrar, besvarande. Åtminstone hvad mig beträffar, tvekar
jag högeligen att plocka ihop några fragmenter, membra disjecta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
