Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu hafva 40 år sedan 1836 förflutit, och jag säger icke,
att det är ett tidehvarf, men en representant af ett tidehvsS
som gått l>ort, den sista, tror jag, som kunde gifva oss en förei
ställning om den gustavianska tiden. Det är förunderligt, men
det är dock så, och när nian besinnar, att han var son till den
mest gustavianske af alla Gustafs män, så förstår man det ock*
Jag har särskild anledning att litet mer förstå det än lierrarné
för öfrigt. När jag som ung student kom under Åbo akademi!
sista tider till Auras strand, då såg man der ett fenomen i
qvinnogestalt från förgångna tider, förnäm, hvarje tum en
gref-vinna. Hon var född med namnet de la Gardie, denna ätt, som
koloniserat Frankrike mer än någonsin i norden och Sverige,
och hvars högsta representant drottning Kristinas gunstling
Magnus de la Gardie var. Den nyss omnämnda grefvinnan
Hedvig Ulrika de la Gardie var gift med Gustaf Armfelt, såsom
han egentligen hette, vanligen kallad Gustaf Maurits Armfelt.
När man såg henne, så tyckte man, att hon var en tradition,
en personifikation af det tidehvarf, som flytt med Gustaf den
tredje. Det var denna qvinna, som hade burit under sitt
lijer-tat Alexander Armfelt, och det under alldeles egna
förhållanden. Hon lefde i landsflykt; herrarne veta, att
Armfelt föddes i Riga och under den allra svåraste period, som
nian kan tänka sig, att en hustru tillbringar i sitt lif. Mannen
förföljdes såsom konspiratör för sin laglige konung, förföljdes
med en fabnlös ihärdighet; öe fleste män förföljde honom, ville
förderfva honom; de flesta qvinnor med en drottning i spetsen
ville rädda honom, och räddade honom. Under sådana
förhållanden var det, som Alexander Armfelt vaknade till lif och
föddes. Det är af vigt att veta detta för att kunna förstå hans
karakter. Ilans fader var den djerfvaste bland djerfve, trotsade
sjelfva Napoleon med oerhörd tapperhet, då denne var på höjden
af makt och härlighet, och aen djerfve Gustaf Maurits Armfelts
son var den försigtigaste man kan tänka sig, en diplomat i allt,
i hvarje betydelse af ordet. Han var egentligen född till kon’
stitutionel regent eller åtminstone konstitutionel minister. Den
fåfänga, som vidlåder alla menniskor, att vilja något uträtta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
