Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid K. A. Bomanssons’ disputation om „A!ands fornborgar".
Den 19 Maj 1S58.
Vi tala om tidens ström; och bildens sanning ligger e|
endast i ticlens egenskap att med ohejdbar fart ila hiin sjelf,
utan äfven i tidens lust och kraft att fara af med allt lefvande,
sedan det brutit sig löst ur sin källas tvång, och att föra lif.
vet till en början framåt, för att sedan kasta det bort vid ett
mål, som ohjelpligt erinrar allt lefvande om sin svaghet att
vara blott ett något dristigare och trösterikare namn för allt
— dödligt. Äfven denna afhandling, till hvars offentliga
granskning vi i dag församlats, påminner oss allvarligen om tidens
förvandlande makt: makten att ej blott uppväcka till lif allt det*
hvari den tändbara gnistan till möjlighet att lefva slumrar, utan
ock den att till högsta grad, som af det för lifvet bestämda1
väsendet uppnås kan, utveckla detsamma och sedan, när det
fyllt sitt mått, så godt omständigheterna velat tillåta, återgjä
dit, der efterlefvandes minne uppsöker det, ifall de anse sådant
löna mödan, och ej af sitt eget lifs närmast påtryckande bestyr1
bortvändas från hågkomsten af allt, som redan haft sin tid, och
hvars tid således är ute. Ju mer ett folks bästa krafter tagas
i anspråk af stundens kraf, desto mindre utrymme har det råd
att öfverlemna till minnets disposition. Der menniskan är
fast-smidd vid en hård natur, liksom Prometheus vid Kaukasus’
klippa, och der hungern är den gam, som utan återvändo tvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>